Lucinda Williams är en kurvig blondin med ett gott öga åt bluesen, en egen gitarr och en sångröst. En läderkjol på det och du kan själv haja Garth Brookspotentialen!
Nu var det aldrig den breda vägen hon ville åt, utan countryrockens smalare stig. Därav den lilla katalogen - sju skivor på 24 år - och de små etiketterna (Rough Trade, under sent 80-tal, ger en automatisk guldstjärna i min bok).
Här öppnar hon med [I]Fruits of My Labour[/I] där hennes varma, hesa röst får sällskap av ett lunkande munspel. Vi är tillbaka där 2001 års ljuvliga Essence lämnade oss.
[I]Over Times[/I] steelguitar ligger och darrar som synvillorna solen kastar på en kokande motorväg. Tempot känns igen från hennes mästerverk Blue - det är slöare än brukligt och paralyserar på ett fantastiskt vis.
Men tyvärr hjälper inga ballader och ingen indieattityd i världen om man plötsligt får smak för att sluddra ur sig bredpenslad 90-tals-deltablues. Tendenserna fanns redan på [I]Essences[/I] andra halva, men här går de inte att bortse från.
[I]Those Three Days[/I] är symptomatisk. Den fina poprefrängen ("Did you love me forever for just three days?") kommer av sig när hon spottar ur sig ett "I have been so FUCKING alone". Är det en 50-årskris som lurar bakom detta krystade jävlar anamma? Hu, jag rodnar.
Även balladsidan får problem. De är alla nästan precis lika långa, över 4 minuter, och härmed officiellt för långa. De hinner bli tråkiga och det är inte konstigt att gitarristerna får panik och börjar styla.
Efter [I]Atonement[/I] finns det ingen återvändo. Den ackompanjerar min skärseld. Kanske hade man kunnat smickra svärtan med Tom Waits-associationer om den bara visste när det var dags att sluta! Hennes vackra röst - sprucken i kanterna likt Bobby Bare Jr:s - försvinner bakom den fruktansvärda artikulationen och gitarrsolona är långa, outhärdliga pastischer.
Det är möjligt att det finns nåt gammalt Slipknotfan som kan slentriandigga Lucinda Williams oförklarliga spänstblues, men de kan inte vara många.
Om [I]World Without Tears[/I] var en kille så är det nu han skulle ta sin sekreterare och bränna iväg på sin nyinköpta Harley med den blanka hjässans tre hårstrån fladdrande för vinden.
Skivbolag:
Artist:
