Circles är Léons tredje album. En oerhört hög produktionstakt med tanke på att albumdebuten kom så sent som 2019. Produktionerna och Léons röst är som innan rörande, drömskt spår efter drömskt spår avlöser varandra. Ösom ösiga popdängor och ömsom blödande ballader.
Hon har redan från sin debut hittat sin grej, ett enhetligt sound som hon sällan sviktat från. Det är inte nödvändigtvis enformigt, men inte heller så utforskande. Får jag ut något av att lyssna på det här albumet som de två första albumen inte gav? Nej. Det betyder absolut inte att det är dåligt, men känns mer som en händelselös transportsträcka.
Några avstickare görs tillfälligt på låtar som den svala Lift You Up med ett funkigt beat och All My Heroes, med stegrande rockiga gitarrer, där borde Léon löpt hela linan ut. Låtarna Moonlight och titelspåret Circles är albumets bästa, naket avskalade ljudlandskap som fått vara just det och plockar fram nya, mer utpräglade nyanser.
Albumet passerar utan att jag riktigt noterar låtbyte. Jag lyssnar helt enkelt hellre på Léons tidigare praktfulla verk, och fortsätter hoppas på en mer experimentell genreblandning framöver.
