Lambchop

13:39 2 Feb 2004
Redan före andra advent kom julen hem till mig utklädd till Lambchops sjunde och åttonde skiva, och landade på dörrmattan med en simultan duns. [I]AwCmon[/I] och [I]NoYouCmon[/I] stod det tryckt med stora bokstäver på deras respektive magar och så var Pixars misstankar bekräftade: gå hem-ifrån och kusten är genast klar för skivorna på stereon att få eget liv och börja jiddra med varandra. Med [I]AwCmon[/I] (som jag tänker behandla som del 1/uppviglaren) står det snabbt klart att indierockens egen Barry White till slut lyckats dressera resten av sitt Lambchop till den där Love Unlimited-orkestern han så länge drömt om att få dirigera. Där föregångarna [I]Nixon[/I] och [I]Is a Woman[/I] var vuxet småsouliga är [I]AwCmon[/I] en fullblown, smetig [I]Love Boat[/I] och [I]NoYouCmon[/I] dess lite funkigare babord. I [I]Something's Goin' On[/I] ger han sig till och med i kast med Marvin Gayes stora fråga - även om han levererar ett ganska otillfredsställande svar. Så, vad är beefen mellan de två delarna i den här dubbel- burgaren då? Jag har ingen aning. Bägge är insvepta i tjocka lager av lätt sarkastiska stråkar, ett piano klinkar med och Kurt Wagner briljerar som vanligt med en basstämma som får kinderna att vibrera om man går för nära stereon, med låttitlar och ordlekar. [I]I Haven't Heard a Word I've Said[/I] till exempel, både låter och ser ut som en klassisk Lambchop-låt, medan [I]Women Help to Create the Men They Despise[/I] är Randy Newman i smoking med truckerkeps. Och [I]Each Time I Bring It Up It Seems to Bring You Down[/I] har ett stråkparti som får mig att famla efter en barnbok det är dags att vända blad i. På [I]Low Ambition[/I] får Airs [I]Moon Safari[/I] en släng av Nashville-sleven och senare på skivan mullrar Wagner nästan likt en slacker-Tom Waits. Och där-emellan hörs jeansklädd badly-drawnboy-soul. Men, oavsett vad Lambchop tar sig för och hur klassiska eller skickliga de svulstiga arrangemangen än blir så kan man vara säker på att Kurt kommer in som en ironisk Beppe Wolgers och gör rörmokarblues av alltihop. Vilket jag sedan jämt och för evigt kommer älska honom för. Ett tips från kön skulle däremot vara att dessa bägge cd:s grävde ner stridsyxan, skippade instrumentallåtarna och blev [I]Cmon[/I] med varandra.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner