En bubblande rootsfest, med ett sparsmakat band, en briljant produktion av Kent Gillström -- och framför allt: låtar av en klass som Papa bara vid enstaka tillfällen skämt bort oss med tidigare. Invändningar? Ja, bitvis är det aningen i snällaste laget; jag kan längta efter att det ska explodera och få åtminstone någon kant av aggressivitet. Men det är inte hans stil och kommer förmodligen aldrig att bli det. Papa Dee är och förblir en älskvärd artist och det här är albumet som han alltid varit på väg att göra ända sedan debuten. Tacka och ta emot.
Skivbolag:
Artist:
