Giant Sand — Recounting The Ballads Of Thin Line Men

Patrik Forshage 00:00 19 Sep 2019

Med sitt förra album med Giant Sand gjorde Howe Gelb ett återbesök i bandets debutalbum, och här fortsätter han med samma återanvändningstanke till bandets andra album Ballad Of A Thin Line Man. Anledningen till firandet anger han lite långsökt till att det är 33 1/3-årsjubileum sedan inspelningsarbetet av både den och tvillingalbumet med The Band Of… Blacky Ranchette påbörjades, men ett firande låter det sannerligen som. 

I bandets senaste amerikansk-danska trioformat låter det slarvigt och lite orepeterat, särskilt i de larmigare och snabbare stunderna, och samtidigt muntert och trivsamt på ett sätt som Howe Gelb alltmer ofta tillåter sig. Ungefär som ett halvtaffligt lokalt Crazy Horse-tributband rimligen skulle kunna låta efter en back Tuborg. De tillåter sig ett ickedogmatiskt förhållningssätt och hoppar över och adderar spår som de har lust i jämförelse med originalskick, och även en från början trasig och naken ballad som Johnny Thunders You Can’t Put Hour Arms Around A Memory blir här ett kul replokalsparty. 

När Paula Brown gör ett tillfälligy återkomst i bandet för att sjunga sin egen The Chill Outside är en av albumets mer fokuserade stunder, men egentligen är det just egensinne och infall snarare än disciplinering som alltid varit Giant Sands styrka.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Mark Lanegan Band - Somebody’s Knocking

Att Mark Lanegan som få andra klarar att fånga essensen hos både Nick Cave och Iggy Pop vet vi sedan länge, och här är det mörkt och hotfullt som sig bör, med lager av gitarrer, mullrande pukor och tung elektronik. Det är mäktigt, suggestivt och… lite förutsägbart, va?

Berhana – Han

Berhana har lyckats hålla sin skimrande r’n’b under radarn sedan han debuterade med sin självbetitlade EP 2016. När Donald Glover, även kallad Childish Gambino, använde låten Gray Luh i serien Atlanta blev uppmärksamheten dock påtaglig. På debutalbumet Han lyckas Berhana inte bara presentera r’n’b som injekterats med psykedeliska och funkiga influenser. Hans bakgrund som manusförfattare bidrar förmodligen också till albumets konceptuella inramning som är minst sagt filmisk.  

Battles – Juice B Crypts

Juice B Crypts är den mest stressframkallande skiva jag har lyssnat på i år. Soundet består genomgående av gälla, osammanhängande och disharmoniska ljudeffekter från något oerhört enerverande datorspel i höghastighet eller, jag vet inte, Skrillex? Låtarna är i stor utsträckning helt olyssningsbara och för att vara helt ärlig så blev jag tvungen att hoppa över delar av vissa spår på grund av oljudsframkallad ångest.