Om man som jag sätter Phoenix-soundet som standard för hur en bra slickad popplatta kan och helst ska låta idag så kommer George Michael halvnära i ett par spår på första skivan på snart fem år. Den heter [I]Patience[/I] och syftar nog inte på att vi väntat otåligt på ett livstecken/nytt album efter den erbarmligt trista coverplattan [I]Songs from the Last Century[/I].
Michael har tappat tålamodet med musikbranschen och detta är hans sista kommersiella skiva. Jag undrar lite hur en indieskiva med George Michael skulle låta för flertalet av balladerna här har så lite att komma med att de måste vara skrivna enkom för Georges brustna hjärta och ingen annan. Resultatet blir som vanligt med George väldigt personligt men musikaliskt brister det något enormt - flummigt, introvert och långtråkigt om vartannat.
Det fanns en tid då George kunde skriva ballader, men han var ung då. Den senaste jag gillade var [I]Praying for Time[/I] från 1990. Sen dess har han glänst med ett par discoflörtar som [I]Outside[/I] och... ja det var väl den då. Singeln [I]Amazing[/I] visar att han inte är helt slut som hitmakare, men sen gör han nån sorts cover på The Ones halvgamla filterhousehit [I]Flawless[/I], kallar den för samma sak och sjunger en annan text lite ovanpå. På bilden bredvid texten i häftet poserar ett gäng dansande brittiska ungdomar. Smaklöst och fult.
Skivbolag:
Artist:
