Staccato är det nya svarta. Kom ihåg var ni hörde det först. Avhuggna, tilltryckta, skarpa, avbrutna ord. Ord sagda med eftertryck, som betyder något. När man blir så arg eller känslomässigt engagerad att man säger att man min-sann öpp-na-de dörr-en. Exakt så är det att lyssna på FKA Twigs. Visst myllrar det av mystiska effekter, märkliga avstickare som låter som elektriska fält i ett laboratorium, skarpa ord och oförutsägbara rymder. Men om man nu drunknar i Tahlia Barnetts drömska röst så är det mer som att sjunka ned i ett bollhav än att faktiskt gå emot sin nära förestående död. Ibland är bollhavet klistrigt gulligt som att någon hällt läsk i det, men för det mesta är det en behaglig upplevelse.
Skivbolag:
Artist:
