Faal - Gråa zoner

levi hielle-bergstrom 00:00 1 Sep 2019

Faal har hörts i olika konstellationer genom åren. Han har hunnit släppa musik via Ken Rings label Masa Music och genom Frej Larssons kollektiv Pizzaslize. När han nu släpper Gråa zoner är det på det egna Kayleen ent. På den sex spår långa EPn blandar han mörka ljudbilder med rakryggade bars. Allt kryddas med en elegant avslutning som visar på ödmjukhet.

Gråa zoner genomsyras av snygga produktioner. De molltunga beatsen skulle kunna vara producerade av Philly-kollektivet Working On Dying med sina mystiska syntar och skallrande hi-hats. På EPns bästa spår Klättra, som gästas av Mivas och Mhina, haglar de sylvassa texterna och det står snabbt klart att Faal är minst sagt kapabel. Phill Collins första rader från In the Air Tonight öppnar S.O.S som är en pulserande och medryckande historia om attraktion och gråa zoner. Stjärnfall avslutar EPn på ett vackert sätt då Faal inte bara ger perspektiv på de tidigare låtarna utan också visar en mjukare sida när han ber om närhet och bjuder in till sin zone.

Gråa zoner är en samling låtar som alla på något sätt rör vid svårdefinierade teman. Oavsett om det handlar om attraktion eller hur man för sig på klubben så lyckas Faal översätta sina skarpa betraktelser på ett fängslande sätt. Gråa zoner blir dock repetitiv då alla spår utom Stjärnfall påminner om varandra i någon mån. Låtarna står starka för sig själva men som en sammantagen EP så hade det varit uppfriskande med fler färger på paletten. Det mörkare nyanserna råder det inget tvivel om att Faal kan.

Skivbolag: 
Artist: 

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Bonnie Prince Billy — I Made A Place

”This is the melody baby, and this is the way it is sung” trallar Will Oldham muntert i en sprallig inledande visa, och inget märks av den existensiella ångest som fått honom att hålla andan och låta bli att släppa ny musik i eget namn på många många år, medan han hoppats att ett allt mer fragmentiserat och ytligt musikklimat ska blåsa förbi.