Det finns en hel uppsjö av referenser och halvdolda budskap på Ezra Furmans senaste skiva. Titeln syftar dels på låtarnas genomgående narrativ, som handlar om att Furman är kär i en ängel, fast änglar är förbjudna och därför jagas de av regeringen, dels på hans odefinierade könsidentitet. Här finns även referenser till hans judiska bakgrund och en hel del kritik mot USA:s politik.
Rent musikaliskt går det fortfarande att dra paralleller till Jonathan Richman och skräpig rock'n'roll. Här är det ingen som spelar snällt på gitarren, utan melodierna snarare kastas ut tillsammans med den frustande, fnysande sången. Jag uppskattar ambitionen mer än resultatet, all den förlösta ilskan blir lite för skränig och gammelamerikansk. Snyggast är Suck the Blood from My Wound som åtminstone kombinerar det skitiga med en rätt catchy slinga.
