Det handlar mycket om electronica just nu, så det är lätt hänt att man missar de verkliga begåvningarna i floden av nya talanger från Tysklands skogar.
Autechre är fortfarande världens bästa electronica-duo, och jag inbillar mig att det har med hiphop att göra. När alltför många elektroniska ljudkonstnärer irrar bort sig i konceptskivor om ljudet av tågräls, fortsätter Sean Booth och Rob Brown att leta efter den perfekta rytm Bambaataa aldrig gjorde, för att sedan svepa in den i Merzbow-influerat kaos.
Autechre har lyckats göra sju album med en konsekvent ljudestetik, samtidigt som varje skiva låter fullständigt unik. Det dröjer inte många sekunder av inledande [I]Rpeg[/I] innan man kan placera upphovsmakaren, men det tar inte heller lång tid innan man inser att det låter väldigt annorlunda. Jämför man med de senaste två Autechre-skivorna är det här mindre abstrakt. Rytmerna finns där hela tiden, och de är snabbare och hårdare än på länge. I [I]Outpt[/I] tar de sig till samma mörka, surrande ljudlandskap som Aphex Twins [I]Windowlicker[/I], medan [I]Dropp[/I] är knastrig diskantfunk som skulle ha platsat på klassiska [I]Amber[/I].
Med album från Plone, Aphex och Boards of Canada i antågande känns det skönt att konstatera att Warp faktiskt dominerar 1999 också.
(Skivan släpps den 7 juni.)
Skivbolag:
Artist:
