The End of Violence

11:39 24 May 2000
När Wim Wenders film möter Ry Cooders musik kan, bevisligen, helt nya dimensioner nås. Så var det med Paris, Texas - Wenders film blev ännu mer magisk av Cooders musik och hans instrumentala komponerande fick envisuell dimension som det tidigare saknat. Sedan dess har Cooder gjort väldigt mycket filmmusik, men inget som kommeri närheten - förrän nu. Musiken till Wenders nya drama har precis sammablandning av intensitet och rofylldhet som Paris, Texas, men låter ändåhelt annorlunda. Egentligen har den mer gemensamt med Howie Bs Music ForBabies än med Cooders vanliga varumärken; det är lika mycket maskiner somgitarrer. Men samtidigt är det väldigt typisk Cooder, i sättet att arbetamed teman och variationer. Och mycket, mycket bra - utan att jag ens settfilmen.Eftersom Wenders aldrig velat välja mellan att äta kakan och ha kvar dennöjer han sig emellertid inte med Cooder utan kör också ett sång-soundtracki stil med Til the End of the World, med den obligatoriska Bono/SinéadO'Connor-duetten och en massa annat som faktiskt känns ganska umbärligt.Undantaget förstås duetten mellan Michael Stipe och Vic Chesnutt, Spainsvackra mollballad - och ett tjusigt latinkråmande av Raul Malo från TheMavericks. Men det är Cooder-plattan ni ska ha.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner