Dalaplan - Plikt och Elände

Patrik Forshage 00:00 10 Oct 2014
Det är lätt att fatta tycke för Dalaplan. Deras frenetiska poppunk i rakt nedsigande led från regionala legender som Kal P Dal och Problem fortsätter att attrahera och entuiasmera, trots att texterna är mer svårmodiga än på debuten. Orglarna förankrar Malmöbandet ända tillbaka till 60-talets poptradition, och den enda invändningen är väl att det känns som några förspilda minuter när den karismatiske frontfiguren Niklas Svensson kliver tillbaka till förmån för den mindre karismatiske Jenny Neikell i Hellre kass. På en skiva så här bra, så här här intensiv och så här kort - bara 27 minuter - är varje sekund värdefull.
Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Fler musikrecensioner

Chemtrails - Cuckoo Spit EP

När jag bodde i USA (japp, här kommer det igen..!) så hörde jag bandet Julia Brown (inte att förväxlas med artisten med samma namn) för första gången. Det var min soon to be-pojkvän som skickade låten Library till mig och jag tänkte: ingenting i världshistorien kommer någonsin slå det här. Det är svårt att förklara varför, och jag är ganska säker på att ca ingen annan känner så för dem.

Nord & Syd - 80%

För fem år sedan debuterade Nord & Syd med den kritikerrosade plattan Som en människa och nu är de äntligen tillbaka med nytt material. Om du undrar varför det dröjt så lång tid med att följa upp succén så beror det på följande: bandmedlemmarna har skaffat fem barn, haft två diskbråck, flyttat sex gånger, inlett nya relationer och bytt jobb ca tio gånger.

Jag blir utbränd av att läsa det.

Jonas Bergsten - Varm vidrig sommar

På sitt andra album fortsätter Jonas Bergsten sjunga välbalanserad och skevt fraserad vispop med privata livsiakttagelser och stadig lokalförankring i Umeå i såväl texter som Annika Norlin-duett. Deras Minnet kanske väljer bort det dåliga är ett av flera utmärkta spår, intill den spröda Säg nånting som gör att jag kan och den politiskt förtvivlade Fiender. Men hur sympatiskt och trevligt det än är blir det aldrig angeläget.