Dalaplan - Plikt och Elände

Patrik Forshage 00:00 10 Oct 2014
Det är lätt att fatta tycke för Dalaplan. Deras frenetiska poppunk i rakt nedsigande led från regionala legender som Kal P Dal och Problem fortsätter att attrahera och entuiasmera, trots att texterna är mer svårmodiga än på debuten. Orglarna förankrar Malmöbandet ända tillbaka till 60-talets poptradition, och den enda invändningen är väl att det känns som några förspilda minuter när den karismatiske frontfiguren Niklas Svensson kliver tillbaka till förmån för den mindre karismatiske Jenny Neikell i Hellre kass. På en skiva så här bra, så här här intensiv och så här kort - bara 27 minuter - är varje sekund värdefull.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner

Paul Weller - On Sunset

Det hade kunnat barka därhän. Ju äldre den en gång så så distinkta popeleganten blivit, desto mer har han velat visa mer eklektiska, experimenterade och alltför ofta kosmiska sidor av sig själv. Medan flummeriet har tagit allt större plats i hans musik har den blivit allt mindre angelägen. 

Och just så börjar det, med en låt som är ett sentimentalt samtal med - observera ”med”, inte ”om” - en discokula, och varningslamporna blinkar intensivt när låten halvvägs övergår från låt till friformigt ljudcollage.