Dalaplan - Dalaplan

Patrik Forshage 00:00 19 Oct 2013

I den tidiga punken lutade sig många band mot mer traditionell rock’n’roll, bara lite snabbare och lite larmigare. Det är en tradition som Malmöbandet Dalaplan rättar in sig i, och det är orsaken till att de ofta kategoriseras som punk. Deras musik har tempo och energi som matchar flera av genrens ursprungliga utövares, och med en pipande Farfisa-orgel och påfallande bugningar åt pubrock påminner de om band som Problem och Kommissarie Roy (liksom, för referensfinsmakare, Asalångastockar). Det är associationer som förstärks ytterligare av Niklas Svenssons dialekt, och inte minst av ett stabilt och refrängstarkt låtmaterial med programförklaringen Radio Dalaplan och urladdningar som Snubblar fram i täten.

 

Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner

Paul Weller - On Sunset

Det hade kunnat barka därhän. Ju äldre den en gång så så distinkta popeleganten blivit, desto mer har han velat visa mer eklektiska, experimenterade och alltför ofta kosmiska sidor av sig själv. Medan flummeriet har tagit allt större plats i hans musik har den blivit allt mindre angelägen. 

Och just så börjar det, med en låt som är ett sentimentalt samtal med - observera ”med”, inte ”om” - en discokula, och varningslamporna blinkar intensivt när låten halvvägs övergår från låt till friformigt ljudcollage.