Det är svårt det där med fin och trevande musik. Å ena sidan finns det den typen som får en att bli lycklig och känna ett spirande hopp om livet. Å andra sidan den som får en att bli en patetiskt skakande hög på duschgolvet. Nånstans här emellan hamnar The Czars.
Med refränger lika vackra som valfritt av Postal Service och med en stämning mellan The Album Leaf och Badly Drawn Boy, är de som plåster för en sargad själ. Jag tror det är något med John Grants röst, den är läkande istället för upprivande. Sakrala körer går sakta hand i hand med blippblopp i bedårande vackra [I]The Hymn[/I] (med en fantastisk inlånad Sara Lov från Devics på sång). Countryflörten [I]Paint The Moon[/I] vill jag ha som soundtrack när jag desillusionerad och ensam går hem från den stundande sommarens alla efterfester. Bäst är [I]Goodbye[/I] som man till en början tror en är fin kärlekssak men som övergår till välklingande nattsvart i raden "I'd love to watch you fade and die".
För det är som sagt något med killens röst. Hur deppigt text och komp än är, hur jävligt livet än ter sig och hur urholkad man än må känna sig, så ger hans stämma en lugn försäkran om att det är okej, det löser sig och att man inte nödvändigtvis behöver följa med duschvattnet ner i brunnen.Skivbolag:
Artist:
