Clinic - Wheeltappers and Shunters

Tina Rosenfink 00:00 16 May 2019

Visst finns det få saker som är så kittlande som bilden av East End i London under punkens storhetstid? Otrolig musik, galna outfits och ikoniska scener. Som tonåring läste jag musikjournalisten Tony Parsons roman Saker vi kunde berätta som skildrar musikscenen under 70-talet i England på ett rått men samtidigt glammigt sätt och försökte memorera alla band och platser som omnämns. Allt lät magiskt. Den här skivan handlar ganska mycket om det, fast tvärtom.

Clinic, som spelat tillsammans i snart 30 år, analyserar 70-talet i Storbritannien och den romantiserade bilden av punken och slår hål på myten.  Wheeltappers and Shunters krossar ens naiva hjärta, men lämnar det också uppfyllt med idéer och inspiration. Bandet spelar fortfarande  postpunk och experimentell pop som tidigare, men på den här skivan är narrativet i fokus. Likt att se en film eller läsa en bok berättar Clinic en historia genom musiken. Enda minus är väl gubbigheten, men den är väl svår att undkomma i den här genren.

Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner

Det Brinner - Bara öppna ögon kan se

2016 startade Matilda Sjöström från Steget ett simultant soloprojekt. Under namnet Det brinnersläpper hon vad hon själv kallar gråtdisco, ett fri genre som uppmuntrar till fuldans. Bara öppna ögon kan se är det andra albumsläppet under namnet. 

ShitKid - Duo Limbo/Mellan himmel å helvete

”Jag måste tona ner min oförskämdhet, min högljuddhet, men jag vet inte hur”, suckar Åsa Söderqvist i Vredesterapi (eller ”I have to be a little less, a little less loud, but I don’t know how” som det heter för den som föredrar den engelskspråkiga varianten Anger MGMT). Men även om Åsa Söderqvist och Lina Molarin Eriksson i högsta grad bör tas på allvar behöver vi nog inte göra det med just det citatet.

A Girl Called Eddy - Been Around

På sitt debutalbum balanserade A Girl Called Eddy - eller Erin Moran som hon kallas i vardagen - på slak lina mellan Dusty Springfield och Nancy Sinatra, och med en elegant ekande retroproduktion signerad Richard Hawley är det fortfarande en pärla att upptäcka såhär 16 år senare.