Visst finns det få saker som är så kittlande som bilden av East End i London under punkens storhetstid? Otrolig musik, galna outfits och ikoniska scener. Som tonåring läste jag musikjournalisten Tony Parsons roman Saker vi kunde berätta som skildrar musikscenen under 70-talet i England på ett rått men samtidigt glammigt sätt och försökte memorera alla band och platser som omnämns. Allt lät magiskt. Den här skivan handlar ganska mycket om det, fast tvärtom.
Clinic, som spelat tillsammans i snart 30 år, analyserar 70-talet i Storbritannien och den romantiserade bilden av punken och slår hål på myten. Wheeltappers and Shunters krossar ens naiva hjärta, men lämnar det också uppfyllt med idéer och inspiration. Bandet spelar fortfarande postpunk och experimentell pop som tidigare, men på den här skivan är narrativet i fokus. Likt att se en film eller läsa en bok berättar Clinic en historia genom musiken. Enda minus är väl gubbigheten, men den är väl svår att undkomma i den här genren.
