Den svenska postpunkens galjonsfigurer Blue For Two hördes senast av i albumform för 14 år sedan. Sedan dess har Freddie Wadlings Taube- och nyss James Bond-tolkningar och sommarpratande nära nog gjort honom folklig, men det är fortfarande som skrovlande och hummande särling Sveriges bästa sångare trivs bäst. Redan covervalen signalerar det, dels via Wildman Fischer men framför allt via Ugly Child som är en blinkning tillbaka till Straitjacket, det punkband han först spelade in just den låten med för 35 år sedan. Men framför allt märks njutningen i det friska förhållningssättet i den muntert svärtade postblues han tillsammans med Henryk Lipp och nytillskottet Christoffer Berg stånkar, stönar och någon gång hysteriskt skrattar sig igenom, som vore de elektroniska bortbytingar till Screamin’ Jay Hawkins och The Magic Band. Pur glädje låter det som, för dem och för oss.
