"Bukowski wrote a story from a barstool, Keats from the top of ahill", sjunger Dave Hemingway i den förrädiskt smeksammaLittle Blue. Självalevererar Beautiful South sina betraktelser direkt från ett ostädatvardagsrum i ett radhus eller en lägenhet nära dig. Perspektivet är merjordnära, men sökandet efter något slags inre nirvana är i principdetsamma. Och visst smälter hjärtat lättare när de hämtar symboliken frånbarnens lekar, som med raderna i jazziga Foundations: "Carve your doughfrom Play-Doh, cause they'll mould you into a bore. Make your friends fromLego, cause Lego makes a wall".Jan Gradvall skrev en gång i den här tidningen att Beautiful South är ettav få band som skriver texter som utgår från vuxna människors liv. Detgäller fortfarande. Blue Is the Colour är lika mycket barsnack sombarnsnack - och när gruppens tre strålande sångare, Hemingway, Paul Heatonoch Jacqueline Abbot, samlas kring sångmicken i den vemodigt sentimentalaHave Fun, med rader som "if you can't have fun, have someone else's fun.Cause someone else sure had mine", då är det omöjligt att inte beröras.Musikaliskt är de, efter den oväntade miljonsuccén med samlingen Carry OnUp the Charts, mer avslappnade än någonsin. Mycket är tillbakalutat, lättjazzigt och svalt, i kontrast till de ibland rätt obarmhärtiga textraderna.Det är lättillgängligt, men raffinerat. Och frånsett den lätt parodiskaLiar's Bar, där det låter som om Paul Heaton käkat krita efter en tung nattmed Tom Waits, så är det genomgående väldigt, väldigt bra.Skivbolag:
Artist:
