När Blizzy släppte debutalbumet Selfmade för två år sedan var han redan relativt etablerad på den svenska hiphopscenen. Med en bakgrund i hiphopkollektivet Ghettosuperstars, som också fostrat artister som Yasin och Jaffar Byn, har Husbyrapparen byggt upp en trogen fanbase runt om i Sverige. När han nu släpper första delen av fullängdaren Phoenix balanserar han, precis som tidigare, mellan dansanta sommartunes med romantiska inslag och molltunga gatuskildringar som kännetecknas av fantasifulla ordlekar. Blizzy får kombinationen att kännas uppfriskande med sin skarpa penna.
Blizzy har enligt egen utsago hämtat inspiration från rappare som J hus och Burna Boy genom sin karriär, vilket hörs på värmen från hans tidigare hit-låtar Diva och One In A Milli. Därför blir jag lite förvånad när han på EPns bästa låt Grind refererar till den mer känslokalla Baton Rouge-rapparen Youngboy NBA. Ironiskt nog är det också de mörkare låtarna på EPn, som Ice Cold, som verkligen visar att Blizzy är en underskattad MC. Dree Low-samarbetet No Way har en snygg produktion men en tröttsamt klyschig refräng.
Första delen av Phoenix får mig att se fram emot Pt. 2. Låten Down står ut med sin personliga text och visar samtidigt att Blizzy har en genuin talang för mörka och melodiska ljudbilder. Det blir spännande att se om den sidan får ta mer plats när uppföljaren kommer.
