Det känns som att det var länge sedan jag engagerades av en ny Belle and Sebastian-skiva. En gång i tiden var det så pass att mina barn mycket väl kunnat få dras med namnen ur en gammal Cécil Aubry-novell om de bara råkat födas just då.
En oproportionerlig amerikansk hype, lite för många Looper- och Gentle Waves-skivor, Tigermilk-reissues och allmänt osexiga associationer senare stod det alldeles för klart att mina barn skulle få oerhörda identitetsproblem -- och långsökta smeknamn -- i en klass där alla barn hette just Belle eller Sébastien. Det var ett obehagligt uppvaknande.
När Todd Solondz skulle följa upp sin succéfilm [I]Happiness[/I] fanns namnen på allas våra favoritskottar högst upp även på hans lista. Till nya filmen [I]Storytelling[/I] har de bidragit med filmmusik. Och de har gjort det med bravur.
60-talets orättvist nog mest omtalade soundtrack, Simon And Garfunkels till [I]The Graduate[/I], var ju i själva verket inget mer än en efterkonstruktion, gamla sånger i ny förpackning och med en film att promota. Ändå för den specialskrivna musiken till [I]Storytelling[/I] tankarna till både 60-talet, Simon and Garfunkel och framförallt kanske till ett slags mandomsprov. Här märks fler och intressantare sidor av Belle and Sebastian än jag hade vågat hoppas på och den infantila gräns de ibland kommer farligt nära syns inte till alls. Med bredare influenser, en mer subtil excentricitet, instrumentala sånger blandade med deras så signifikanta popsånger och avvägda med väldigt underhållande dialoger ur filmen så är den en väldigt lovande förhandsvisning.
En stämning inte helt olik den Kurt Wagner åstadkom på Lambchops senaste skiva genomsyrar alla sånger, som har vackrare -- om än också mer retrospektiva -- franskdoftande arrangemang. (En annan likhet är mötet mellan låttitlar som [I]Fuck this Shit[/I] och det bitterljuvaste pianot du någonsin har hört).
Trots att flertalet sånger är skrivna kring givna ämnen eller manusbundna scener och att estetiken känns tydligt igen från europeisk films soundtrack-historia så är det som Stevie Jackson påpekar i förordet: det är en riktig LP. Den innehåller flera sånger som inte är med i filmen, sånger som klippts bort, skrivits efteråt, förlängts eller förändrats. I slutänden är den mer en historia om och av Belle and Sebastian än om eller av Todd Solondz. Det är också den bäst berättade historia de har lämnat ifrån sig på länge. Om inte överhuvudtaget.Skivbolag:
Artist:
