Sushikocken är sjuk, så hälften av menyn är tyvärr inte tillgänglig ikväll. Många vänder i dörren när Ljunggrens servitris kommer med det dystra beskedet, men vi blir nästan lättade. Det innebär nämligen att vi inte kan slentrianbeställa den annars obligatoriska sushi- och sashimicombon, stadens bästa, utan tvingas ge oss ut på upptäcktsfärd bland det återstående utbudet.
Att dela på en förrättscombo är ett utmärkt alternativ. På det stora fatet breder vårrullar med Karl-Johansvamp ut sig intill utsökta räkdumplings och kroketter med rimmat unggrislägg och anklever, och vi hade utan att tveka kunnat beställa en extra portion samosaknyten med brässerad hjort. Bara den smaskiga sake- och tryffeldippen hade varit tillräckligt.
Men istället njuter vi en delikat kryddfriterad tonfisk, nästan rå, och en ännu bättre anktournedos, som är lika generös i storlek som i smak. En avslutande Gino-variant och en brûlée med frisk ingefärsgranite gör att vi kan konstatera att Ljunggren inte bara är den bar vi alltid verkar hamna på utan dessutom fortfarande är en av stadens mest prisvärda restauranger. Till och med när de har ena armen bakbunden.
