Long Kiss Goodnight

Mer osannolikt än detta kan det knappast bli. Samuel L. Jacksons privatdeckare Mitch sitter bunden i en stol när hela det hus han befinner sig i sprängs i atomer. Mitch flyger ut genom ett fönster, fortfarande bunden, i en vid båge, hasar nerför en gran belägen 200 meter bort och dunsar slutligen ner i en snödriva varpå han reser sig och krigar lite till. Men man köper det. Hollywood-baserade finnen Renny Harlin tar nya tag efter fiaskot med sjörövarfilmen Cutthroat Island och lanserar denna gång äkta hälften Geena Davis i en Nikita-inspirerad agentaction som får James Bond-filmerna att te sig dokumentära.Samantha (Davis) är lärarinna i en liten snötyngd förort i norra USA (inspelningsplatsen var dock Toronto, eftersom man ville vara säker på att få heltäckande snö). Maken är hysteriskt reko och den 8-åriga dottern precis så foglig och snäll som alla amerikanska barn är. Tomtebolyckan är dock bräcklig eftersom Samantha lider av svår minnesförlust. Hon har inget som helst minne av vad som hänt henne innan den dag, för 8 år sedan, då hon dök upp i staden. När en av Samantha själv hyrd privatdeckare lyckas komma sanningen på spåren förvandlas idyllen till en veritabel mardröm. Det hindrar dock inte Harlin från att lotsa oss genom den med ett leende på läpparna. Vi serveras svekfulla CIA-agenter, storhetsvansinniga skurkar, knytnävsslag som låter som bombkrevader, handgranater med en napalmbombs verkan, sinnesvidgande räddningsaktioner och framförallt, vilket höjer detta över genrekollegorna, en fyndig dialog. I första hand levererad av Samuel L. Jackson. En aktör som till skillnad från andra, läs Travolta, vetat hur att förvalta den nyvunna status han fått genom Quentin Tarantinos Pulp Fiction.Även Geena Davis, denna kvinnliga kloning av förre maken, Jeff Goldblum, gör skälig insats för sitt gage. Hennes balansakt mellan hemmafru och mordmaskin (vi talar nog egentligen mer om multipel personlighet än amnesi) är definitivt inte att förakta.Låt vara att den på pappret snåriga intrigen är aningen för lättforcerad, även för en ovan betraktare, och att filmen är på tok för lång, men kul är det i alla fall.