Det är ingen hemlighet att det är våra minstingar som är de mest eftersatta på biorepertoaren. Den årliga Disneyfilmen hänger de ju med på, men många gånger tycker åtminstone de som är under fem år att det allt som oftast är lite läskigt. Svenska Filminstitutet, i samarbete med likasinnade i Norge och Danmark, har bestämt sig för att, om inte råda bot på problemet så åtminstone sätta fingret på det. Detta genom ett knappt timslångt paket om fem korta barnfilmer; två svenska, två danska och en norsk. Kvaliteten är ojämn, och filmernas produktionsår pendlar mellan 1992 och 1996, vilket skvallrar om hur lite småbarnsfilm som egentligen tillverkas.I den här samlingen står sig ironiskt nog just bidraget från 1992 bäst. Lennart och Ylva-Li Gustafssons Binke kan inte flyga är en liten klassiker, där alla barn lojalt identifierar sig med den stackars fågeln Binke som får stanna hemma i vintern hos mullvaden medan föräldrarna flyger söderut. Ty Binke han kan ju inte flyga. Det är välanimerat, charmigt, vemodigt, roligt och musiken en i sammanhanget sällsynt bonus.Det andra svenska bidraget, Magnus Carlssons Lisa får en barnvakt (1996), om en liten flickas livliga fantasier kring vem som ska passa henne när mamma och pappa ska ut, är även den både begåvad och komisk, möjligen en smula över huvudet på de allra minsta.Grannländernas bidrag då? Nja, danska Misse med de blå ögonen, om katten på jakt efter landet med alla råttorna, får godkänt, även om den är oerhört primitiv, en läst saga med enklast möjliga rörliga bilder. De övriga två, danska Badbollen, den enda icke-animerade filmen, om en lojal badboll, ekar 70-tal lång väg medan norska Trollflundran, en sedelärande berättelse om storhetsvansinne, är på tok för lång och direkt påfrestande.Det är naturligtvis svårt att vara över huvud taget kritisk mot en satsning som denna, men som talesman för alla små barns bästa kan jag omöjligen utdela ett högre betyg än detta. Och Binke... finns, för den delen, sedan länge på video.
Regi:
