It´s All About Love

Först en vädjan till rättrogna [I]Blade Runner[/I]-fans: Nej, skicka inte hem avföring i min brevlåda. Jag kommer att hävda att Thomas Vinterbergs nya film är tech noir vad ni än säger. Så här fem år efter geniala kammarspelet [I]Festen[/I], har Vinterberg smugit sig ut ur den bergmanska övre medelklass-borgen och upptäckt en annan värld av sorg och förvirring att berätta om. Vi befinner oss i ett framtida New York. Vagt hotfullt. Men det är inte [I]Minority Report[/I]-motorvägar som gör att vi känner oss vilsna. Världen ser ut som den brukar. Den har bara blivit lite sådär kosmiskt uppfuckad. I tunnelbanan faller folk ihop av plötsliga hjärtfel (ingen bryr sig). I Uganda hänger byborna och fladdrar i snören sedan tyngdlagen ballat ur (de ser häpna ut). Överallt är det likadant - spöklikt, på väg mot en tyst, global undergång. Vinterbergs diagnos är klar: det är kärleken som tagit slut, och det får hela världen att bokstavligen gå sönder. Mitt i det här störande bekanta infernot lever Elena (Claire Danes) och John (Joaquin Phoenix). Hon en världsberömd isprinsessa med rötter i Polen, han en fräsch litteraturkille som kommit till New York för att ta ut skilsmässa. Den här sidan av [I]It´s All About Love[/I] kan förstås inte misslyckas. Claire Danes är förtjusande som trasig mediegunstling, hårt pressad av sin familj (det är de som sköter hennes karriär). Och Joaquin, han behöver egentligen bara le och dra på sig en konservativ slips för att man ska våga tro på deras kärlek igen. Ändå är det här en film med problem (och då tänker jag inte på de risiga accenterna). Thomas Vinterberg nöjer sig inte med kärleksmotivet. Han vill teckna en skev och paranoid röntgenbild av samtiden. Tema efter tema trängs in: senkapitalism, miljöförstöring, alienation... Visst lyckas han etablera en olustig stämning, men det är svårt att se vad han vill ha sagt. Och inte blir det bättre när Sean Penn dyker upp i en totalt onödig roll som "samtidskommentator" i en helikopter. Man fattar inte mer för det. Och så var det det här med tech noir. Vinterbergs vision innehåller även teknologiska mardrömsbilder. Elenas familj - som blir allt mer sekteristisk och underjordisk, och till slut mest liknar den i Brian Yuznas sjuka [I]Society[/I] - har köpt in ett parti Elena-kopior som går runt och sprider metafysisk skräck. Visst, det är stundtals lite coolt. Men här går ändå [I]It´s All About Love[/I] från kärlekssaga till något slags grumlig hembygds-tech noir, där replikanterna är tre polska Claire Danes-kloningar och deras slavarbete består i att ta över hennes karriär. (Vilket hon visserligen vill, det är ju slitsamt att vara isprinsessa.) Heder åt försöket, Thomas. Men den stora Don DeLillo-kostymen får du lämna tillbaka.