Redan under inledningsscenen i Fright Night blir jag uttråkad. Inte så mycket för att det är en remake av exakt samma film från 1985, som för att senaste årens aldrig sinande vampyrhype kom med denna tråkiga bieffekt: jag har blivit extremt luttrad. Vad som var kittlande och rolig kitsch för 25 år sedan är idag bara sömnigt – high school-ungdomar som slentrianslåss med vampyrer intresserar ingen som växte upp med Buffy the Vampire Slayer. Och Collin Farrell är bara ytterst marginellt roligare än sin lika bleka vampyrpolare Robert Pattinson. Finns det någon rättvisa i världen sätter Fright Night och den kommande, avslutande Twilight-delen punkt för huggtänder och träpålar för åtminstone ett decennium.