Nog minns ni Peter Sellers måttligt begåvade trädgårdsmästare som utan egen förskyllan gick så långt som att bli personlig rådgivare åt USA:s president. Filmen hette Välkommen Mr Chance, året var 1979 och den underskattade regissören Hal Ashby. Fortfarande kan vi framkalla filmens slutscen med Peter Sellers, likt en modern Messias, gående på vatten. Endast käppen genomtränger ytan.Fransmannen Jacques Audiards andra långfilm, Den diskrete hjälten, drar lite åt samma håll, även om det här handlar mer om lögn än kollektivt missförstånd. Huvudrollen Albert, en likaså inte alltför intelligent ung man, upptäcker i unga år Lögnen och dess storhet när hans mamma förklarar att pojkens pappa "dött för sitt land" på ett slagfält i första världskrigets Verdun. I själva verket somnade hans far in i fylledimmorna och tog hastigt avsked i en galopperande skrumplever på den lokala baren.Pojken fascineras och bestämmer sig för att bli en hjälte med just lögnens hjälp. Efter andra världskriget, som han aldrig inkallades till, arbetar han sig systematiskt in i befrielserörelsens absoluta topp. Inte så mycket med intelligens, som sagt, men med uthållighet, hårt arbete och möjligen ett visst mått av medfödd slughet.Audiard berättar sin historia lakoniskt och med lätt hand. Med brechtsk "verfremdung" påminner han ibland om tysken Michael Verhoeven (Den förskräckliga flickan) i sin stil, vilket för min del mest är negativt det blir mer distans än beröring för åskådaren.Men det är likväl en fascinerande moralitet som inte blir mindre intressant med Den Stora Lögnen i filmen. Frankrike var under större delen av andra världskriget lydig medlöpare till Nazityskland, men som genom ett trollslag mot krigets slut iklädde man sig rollen av motståndskämpe. Arkitekten bakom detta fuskbygge var det politiska geniet Charles de Gaulle och efter Den diskrete hjälten förstår man i än högre grad varför denne höknäsa räknas som den störste franske ledaren i modern tid.
Un héros très discret
Skådespelare:
Regi:
