Om någon (vem?) fick för sig att filmatisera ett nummer av tanttidningen Tara skulle resultatet med största sannolikhet ligga ganska nära Susanne Biers kärlekskomedi Bröllop i Italien. Behöver jag säga något mer än medelhavet, Pierce Brosnan, bröstcancer, citronodlingar och kärlek 40+?
Frisören Ida har precis gått igenom en tung cellgiftsbehandling och har bl.a. opererat bort ett bröst. Hemma blandar hon drinkar och lagar mat åt sin gris till man som ligger med tjugoåringar från jobbet och är tjock och inte bryr sig om sin fru och hennes sjukdom. Nedbruten och på väg mot sammanbrottet kraschar så Ida bokstavligt talat in i sin blivande svärsons pappa, en inåtbunden och görsnygg änkling spelad av Pierce Brosnan. Han är mystisk och bekräftar Ida, trots att hon är gammal och har dåligt självförtroende. Sammanförda av sina barns anstående bröllop på Bonds italienska citronplantage kommer de två allt närmare varandra samtidigt som filmen mer och mer liknar en lättsmält mix av Mamma Mia och Festen.
Bröllop i Italien är inte dålig - bättre än den låter - men oinspirerat och småtrevligt. Kanske beror det på att Susanne Bier vann en Oscar för sin förra film och har lite svårt att komma loss.
