Jag tycker faktiskt att musiken till filmen [I]Blade Runner[/I] är ganska tuff. Men jag skulle aldrig få för mig att lyssna på den, eller något av kompositören Vangelis, på skiva. Bombastisk, new age-aktig filmmusik kan vara acceptabel i välgjorda science fiction-filmer, om man ser dem i stora, fullsatta biosalonger, men det är aboslut inget jag vill bli påkommen med att lyssna på på min fritid. N
Island/Polygram
Donkeys '92-'97
Jag har tyckt om dem lite för länge, men jag kan ju inte sluta nu. Deras musik är till för mig. Jag har letat och letat efter andra band som är som dem, eller som åtminstone ger mig samma känslor, men det finns inga. Likt en gammal kärlek man trodde man glömt bort för länge sedan, återkommer de till en när man minst anaTeatro
Det enda som är mer anmärkningsvärt än Willie Nelsons extremt höga produktionstakt är hans extremt höga kvalitetsnivå. Sedan 1993 har han släppt åtta album, inklusive försommarens lågmälda liveupptagning med Johnny Cash, och av dem är åtminstone hälften mästerverk eller snudd på mästerverk; [I]Teatro[/I] inte undantagen
Journey Of a LifetimeAv en man som först konverterade till islam och sedan sade sig älska alla religioner i hela världen är det inte så konstigt att vi får ett album som nog är det första jag hört som måste kallas "new age-reggae": flummigt och extremt symbolmättat -- och dessutom så tillrättalagt ljudmässigt att man baxnar. Jag visste att han inte gjort något vettigt på 20 år, men att det var så här utslätat Jimmy Cl |
Is This Desire?Rockvärlden är full av färdigpaketerade koncept. Du kan bli en "Instant Rebel" lika lätt som du fixar "Instant Coffee". Läderbyxor, spår av sprutmärken, mätarna på rött, solglasögon. Tillsätt sedan bara vätska och - vips! - du hyllas som en subversiv kraft. Trots att du egentligen inte gjort någonting som inte tusen andra gjort tidigare blir du automatisk applåderad och avundad som en rockräv som |
This Is Hardcore
PopulSrmusiken stOr infsr sitt fsrsta sekel- och millennieskifte och i sista minuten har sjSlvsmkan fOtt en handfull kommersiella fanbSrare i form av gnyende bombastiker som The Verve och Radiohead. Goldie sppnar sitt album med ett 60-minutersspOr som ingen fsrstOr nOgonting av, en film om ett skepp som fsrliser slOr alAngels With Dirty Faces
Varje gång Tricky kommer ut med en ny skiva drar jag på munnen åt hur skivbolagsrepresentanterna måste ha sett ut första gången han spelade upp resultatet av de senaste månadernas studiosessions. Hur en handfull slipsklädda trebarnspappor sätter kaffet i vrångstrupen när Tricky mumlar fram rader som "And if the radio sh
Rebirth of Cool 7Efter några tämligen sömniga volymer av [I]Rebirth Of Cool[/I], har DJn Norman Jay denna gång lyckats få ihop en samling som åtminstone känns modern. Blandningen av låtar är magnifik -- från Ian O'Briens funkiga fusiontechno i [I]Monkey Jazz[/I] till Kerri Chandler och Joe Clausells latinhouse i [I]Escravos De Jo[/I]. 20 låtar är lite för mycket, men vill man ha veta hur jazz låter 1998 är detta e |
Light to darkNär Ronny Jordan var liten fick han en Guild Starfire-gura av sin pappa, och bestämde sig för att bli gitarrist. Några år senare, efter att ha hört Wes Montgomerys platta West coast blues, insåg han att det var jazz han ville spela. Fingertoppsvalkarna har sedan dess hårdnat ungefärligen geometriskt mot jazzens tilltagande syrlighet, även om den minsta gemensamma nämnaren snarare stavas soul än ac |
NicolettePå Massive Attacks två år gamla album Protecion, som fortfarandeär oöverträffad som stämningsmusik för 1990 talets andra hälft, slogs Everything But The Girls sångerska Tracey Thorn och reggaelegenden Horace Andy om mikrofonen med den gamla Shut up & dance-sångerskan Nicolette Okoh. Egentligen spelade det ingen roll vem som sjöng, det blev fantastiskt ialla fall. Nicolettes två bidrag, Three och S |
