Bad Religion förnekar sig inte. De bildades i Los Angeles för drygt
20 år sedan och deras mix består fortfarande av löjligt snabba och tajta riff, stämsång och samhällskritiska texter som efter tolv album tenderar bli ganska krystade. Albumen [I]No Control[/I], [I]Against the Grain[/I] och [I]Generator[/I] fick mitt lilla punkarsle på fall för drygt tio år sedan, men idag är [I]The Process of Bel
Epitaph/Border
Life Won't WaitBandmöte hos Rancid inför inspelningen av nya plattan. I bakgrunden går [I]London Calling[/I] som vanligt på repeat. Tim: Jag orkar inte spela idiotpunk längre. Matt: Samma här. Dessutom säljer det inte längre. Lars: Ska och reggae-beats är ju inne. Vi kanske skulle lägga in lite sånt. Brett: Skitbra idé. Tim: Ja, och så fixar vi ett sånt där Clashigt ljud på plattan! Matt: Du menar typ lite rocki |
Somethings Gotta GiveAv en ren händelse råkar Gert Fylking promenera förbi i TV-rutan i sin rosa träningsoverall och två-färgade ormskinnsboots samtidigt som denna ofattbart dåliga comeback-platta ångar på i lurarna. En händelse som ser ut som en tanke. Fylking kommenterar kondomer och majaplantor och man skrattar åt idiotin. Agnostic Front spelar ölmagad division åtta-hardcore på så låg nivå att man blir förbannad. D |
Mule Variations
När jag för en månad sedan intervjuade Tom Waits polare och skamfilade vapendragare Chuck E Weiss frågade jag honom om han hört [I]Mule Variations[/I] , och vad han i så fall tyckte att det lät som. "Som om Wilson Pickett vaknar upp, skrikande, mitt i en mardröm", blev hans svar. Naturligtvis ljög han skamlöst.
Det här
Big Beat From BadsvilleLux Interior blir 51 i oktober och frugan Poison Ivy blev 44 ifebruari. Pumpsen och lackdräkten sitter dock fortfarande som gjutna (påLux, förstås!) och träsk psychobillyn är lika intakt den.
Faktiskt bra mycket bättre än på väldigt länge. Det svänger kraftigt och för en gångsskull har de haft vett på att göra en riktig produktion och förse den med bra ljud. Annars finns det ju som bekant en hel |
