Under sin första säsong lyckades Game of Thrones med något som Peter Jackson knappt hann med på en hel filmtrilogi: få folk att bry sig om fantasy. Jämte Sagan om Ringen-filmerna som lajvade loss med drakar, alver och allmän hokus pokus framstår Game of Thrones som ett West Wing i ringbrynja. Det är en serie där dialogduellerna är lika dramatiska som de med svärd.
Huvuden rullar, dvärgar knullar, liksom bröder och systrar. HBO går all-in när de gör tv av fantasyklenoden A Song of Ice and Fire.
Frank Miller har sedan slutet av sjuttiotalet undersökt mörkret både i befintliga historier (Batman, Daredevil) och egna (Sin City). I serieromanen 300 berättar han historien om den Spartanska armén, och hur en grupp på 300 män kunde stå emot över dryga miljonen perser i slaget om Thermopylae.
AberdeenHela idén med en roadmovie är väl att vägen ska vara lite grand av målet. Att resan och de händelser som inträffar unterwegs ska vara av en sådan betydelse att filmen inte hade kunnat göras, berättelsen inte kunnat berättas utan att resan företagits.
I just det avseendet är norrmannen Hans Petter Molands [I]Aberdeen[/I] inte helt lyckad. Och kanske, det är svårt att säga tvärsäkert, är det inte r |
Mannen med vatten i skornaIngen sur gubbe utan röta. Nej, visserligen inte, men detta träsk utgörs egentligen inte av en remarkabelt dålig film, utan snarare en urvattnad och tråkig sådan. Ett cylinderformat lagom i pocketformat som bjuder oss att konstatera att ett plus ett blir två även om man har kvasiexistentiellt upptäckarsinne nog för att byta plats på de båda ettorna. [P][/P]
Mar'a Ripolls långfilmsdebut, en spansk |
