Lite verkar det som om François Ozon gör varannan film utflippad och bisarr, och varannan sparsmakad och elegant. Efter de hysteriska fjollerierna i [I]8 kvinnor[/I] är det följaktligen på nytt dags för en film med det där avvaktande, obehagliga anslaget som gjorde till exempel [I]Under sanden[/I] så bra. Precis som i den filmen är det Charlotte Rampling som spelar huvudrollen, här som den neuroti
