Vi gillar att klaga på svensk film på de här sidorna. Det är lite rättshaverist-varning, faktiskt: Hade vi inga filmsidor skulle vi nog sitta på kammaren med reseskrivmaskiner och knattra ut insändare undertecknade Front Mot Marianne Ahrne. Därför måste det här sägas lite extra tydligt: det pågår ingen generell kris i svensk film. På sin höjd i svenskt manusförfattande. Nej, det är snarare fantast
Leif Magnusson
Hela härlighetenDet ska erkännas med en gång: jag hade stora förväntningar på denna film. Detta inte bara till följd av att Leif Magnusson har gjort två av 90-talets bästa TV-thrillers, Den gråtande ministern och Kvinnan i det låsta rummet, utan även på grund av att det svenska filmåret 1998 i stora delar har varit erbarmerligt dåligt. Lukas Moodyssons lysande Fucking Åmål gör visserligen min längtan efter bevis |
