Timbuktu
Årets bästa enligt Timbuktu
Varje dag fram till jul tipsar Nöjesguidens favoriter om skivor de tycker är årets allra bästa. Idag kommer tipset från Timbuktu.
Timbuktu - Sagolandet
Timbuktu vill se Sagolandet som en nystart, och hänvisar till nya samarbetspartners med Patrik Collén i spetsen. Och även om det finns tidigare ohörda dimensioner i soundet på Sagolandet vet Jason Diakité mycket väl att det finns gott om nyare akter som slår honom med hästlängder när det kommer till både modernitet och etablissemangsangrepp.
Timbuktu - En High 5 & 1 Falafel
Hiphopens Gunilla Mann.Timbuktu har ansträngt sig för att bli älskad, och han går verkligen hem hos folk. Speciellt hos barn och kommunalpolitiker. Hans musik är lagom glad, lagom politisk, lagom svängig, lagom eklektisk. Men den ekar av ytlighet och cynism; det enda Timbuk gör är att sälja en lättuggad Möllan-image till hela Sverige. Han var en gång en grym rappare, nu är han hiphopens Gunilla Mann.
TimbuktuI Sverige blir en bra rappare som Timbuktu riktigt folkkär först när han börjar göra progg. Glad, bubblande progg. Med Alla vill till himmelen... är det som att han en gång för alla satt sig ner, luktat på alla blommorna och nöjt sig med att vara Sveriges Manu Chao. Timbuktu gör den rollen ganska bra, men jag hade hoppats på mer, framförallt något annat. Våra föräldrar blir säkert glada, men Sveri |
Timbuktu
Tätt inpå förra årets [I]Wåtts dö madderfakking diil[/I] kommer nu [I]The båtten is nådd[/I], rapparen Timbuktus tredje album. Och att välja singlar från denna väl sammanhållna protestskiva måste kännas ungefär lika svårt som att rycka enskilda kapitel ur en bok.
Timbuktu vidareutvecklar sitt unika svenska rapsound.
Timbuktu
Den svenska hiphop jag tyckt mest om har inte handlat om smarta punchlines eller intrikata rimmönster. Det har inte handlat om politiska slagord. Det har handlat om musiker som briljerat inte genom sin skicklighet utan genom att de på skiva lyckats få ner något av sig själva, sina liv, platserna de levt på och platserna
TimbuktuNär Timbuktu från Lund äntligen solodebuterar med en dubbel-CD tar han det säkra före det osäkra. I stället för att välja sida i debatten om rappare från Sverige ska rappa på svenska eller engelska gör Timbuktu båda delarna på varsin CD. Men ofrivilligt ger han därmed bränsle till diskussionen, eftersom kvaliteten skiljer sig kraftigt mellan skivorna.
Den svenska CDn är ordrik. Timbuk visar att h |