Marit Bergman
Marit Bergman - The Tear Collector
Vilket självförtroende, vilken frihet!
Marit Bergmans fjärde album är hennes bästa hittills. I ena stunden gör hon fotstampande rock med marimbor, i den andra sjunger hon a cappella och låter som om hon gnolar på en gammal standard medan hon diskar. I den tredje spelar hon en jazzig ackordföljd om och om igen, som hiphop utan trummor. Vilket självförtroende, vilken frihet!
Marit BergmanParadigmskifte i indiefabriken |
Marit BergmanFörut förstod jag mig inte på hoppetossan Marit Bergman, men en kväll hörde jag henne sjunga duett med Anders Wendin. Tillsammans framförde de Justin Timberlakes [I]Cry Me A River[/I], den kramade om mig som en hungrig anakonda och släppte mig inte förrän jag helt färdig rasade ihop bara några centimeter från Marvin Gaye och Tammi Tarrells ovärderliga duetter. Jag som tidigare tvivlat på trasiga h |
Marit BergmanI Skellefteå är de superstjärnor sedan länge och behöver inte bevisa något.
Inte heller på nationell nivå har Wannadies några problem med sin trovärdighet. Men efter 90-talets internationella satsning med bidrag till storfilmssoundtracks och med en NME-hype i klass med den The Hives just nu genomlever hade The Wannadies kunnat vara Sveriges största internationella band. Sedan försenades storsatsn |