Spelen och Ukraina

Propaganda, påtryckningsmedel, vardag och kanske till och med tröst. Rysslands invasion av Ukraina har inte passerat obemärkt heller i spelens värld. 

Nästan samtidigt som krigsrapporterna nådde oss om bränder i ukrainska kärnkraftverk släppte Kyivbaserade spelstudion GSC Game World en bakom kulisserna-film från arbetet med det efterlängtade S.T.A.L.K.E.R. 2: The Heart of Chernobyl. Spelet är en postapokalyptisk mardröm där den radioaktiva Zonen är skådeplatsen. För utvecklarna på GSC, precis som för resten av det Ukraina som inte redan var ockuperat av Ryssland, skiftade vardagen från en vecka till en annan. Från mocap-inspelning till kamp för överlevnad. ”Spelutvecklingen fick ta en paus”, skriver GSC. ”Men vi kommer definitivt att fortsätta. Efter vår seger.” I slutet av klippet visades bilder på ukrainska civilbostäder som träffades av ryska raketer. Symboliken var blytung.

För de som drabbas av krigets fasor är tanken på tv-spel förmodligen långt borta. Men för omvärlden kan det ibland vara svårt att skilja på spel och verklighet. Fejkade videoklipp från Digital Combat Simulator och Arma 3 har spridits som om de vore riktiga. För en sakkunnig går det naturligtvis att skilja verklighet från spel – även om spelen ser otroligt realistiska ut – men för de allra flesta blir de här bilderna till brus i ett flöde som redan kan vara svårt att avkoda. En del i det Putinska propagandamaskineri vars främsta mål är att så frön till kaos.

Men alla spel är inte krigssimulatorer eller endimensionella maktfantasier. En av de mest gripande skildringarna av kriget utspelar sig inte vid fronten. This war of mine fokuserar istället på de som försöker överleva i krigets efterbörd. Vanliga människor som försöker hitta mat, vatten och andra förnödenheter i spillrorna av samhället. Utvecklarna på polska 11 Bit Studios utgick från civilas berättelser från kriget i Bosnien när de skapade This war of mine. När Ukraina invaderades och flyktingarna började strömma in i Polen var 11 Bit ett av de första spelföretagen att fördöma Rysslands attack. 11 Bit Studios skänkte också närmare 6 miljoner kronor till ukrainska Röda korset. 11 Bits insamling och upprop inspirerade flera andra företag till liknande aktioner. Svenska Embracer skänkte till exempel en miljon dollar till humanitär hjälp i Ukraina.

På den internationella scenen har flera stora spelföretag börjat markera mot Ryssland. Polska CD Project har helt slutat sälja sina spel i Ryssland och Belarus. Microsoft och Sony har också börjat dra sig tillbaka på olika sätt. Electronic Arts har tagit bort ryska lag från FIFA 22 och NHL 22. Epic Games har slutat sälja spel i Ryssland, men låter sin spelplattform fortsätta vara online. Anledningen hävdas vara att Epic ser sin klient som en potential kommunikationskanal för ryska medborgare – något som absolut kan ha ett värde när den ryska staten växlar upp den nationella repressionen. 

I en intervju med Washington Post berättar en Kyivbaserad mobilspelutvecklare om svårigheterna att fortsätta arbeta när ens stad blir bombarderad. Hans mormor och mamma bor i hallen i lägenheten och försöker hålla sig så långt från fönstren som möjligt. Samtidigt rapporteras att över 1,5 miljoner (en siffra som förväntas öka) ukrainska flyktingar försöker lämna landet.