Solen i öronen

Efter fyra år av mörker blev det plötsligt gryning igen. Solen släpper ny skiva och drar på turné med start på Popagandas stora scen. 

Sveriges kanske mest nedstämda indieband Solen debuterade 2012 med ett självbetitlat debutalbum på egen etikett. Det utkom därefter två ytterligare studioalbum, som båda grammisnominerades, innan bandet lade sig på hyllan för fyra år sedan utan att någon egentligen visste varför. Vi ses på redaktionen som av en ren slump precis har fått Frida Fahrmans delikatessbricka via bud. Bordet är således dukat med lite ost, chark och andra kondiment. Stämningen är således god. Eller så god den kan bli när man har att göra med Solen.
– Hjälp oss nu, vem är Frida Fahrman? 

Det spelar inte så stor roll. Men finns det något enkelt svar på frågan varför ni lade bandet på hyllan så länge?
Gustav: Egentligen har vi inte gjort det, även om det kanske såg ut så utifrån. 
Nils: Vi tog en paus har jag för mig, som blev lite längre än vad vi hade tänkt. 
Erik: Tog vi en paus, var det uttalat? Jag kommer faktiskt inte ihåg.
Johan: Jo, vi tog en paus till januari efter förra turnén. Men jag har faktiskt sagt till bekanta att vi har lagt ner när de har frågat, även om vi har setts hela tiden inte minst i repan.

Men varför sa du att ni hade lagt ner? 
Johan: För att sänka förväntningarna. 
Gustav: Det är liksom ingen som vet att vi har jobbat med en skiva sen 2019, och det har varit ganska skönt att slippa pressen på att bli klar. Vilket är tur då inspelningarna har dragit ut på tiden rejält. Vi har hållit på med den sen sommaren 2019.
Nils: Det var jätteskönt att folk trodde att vi hade lagt av. 

Var kommer pressen ifrån, skivbolaget? 
Gustav: Nej, snarare oss själva. Absolut inte skivbolaget. Det är vi som har väldigt höga ambitioner.
Johan: Skivbolaget är mer så att de frågar om vi vill göra en svår skiva eller en skiva med hits. Det vet vi inte på förhand, vi spelar in så får vi se vad det blir. 
Erik: Vi har inte riktigt pratat om det.
Gustav: Den förra skivan var kanske mer medveten och där ville vi ha ett par låtar som verkligen kunde spelas på radio. Det var också en väldigt uppstyrd inspelning med en stackars producent som skulle försöka hålla ihop allt.

Under året har Solen öppnat upp historieboken på vid gavel via sitt instagramkonto. Under parollen "Solen - det här har hänt" berättar de transparent om hur de senaste tre åren har sett ut för bandet. Erik och Gustav ville utvecklas och ta musiken till nya nivåer medan de andra ville köra på som vanligt. Ett klassiskt exempel på gruppdynamik som drabbar många band. I april 2019 valde medlemmen Olle Darmell att lämna Solen vilket utlöste en livskris för bandet som ifrågasatte huruvida de skulle fortsätta eller inte. Men då ingen i gruppen hade så mycket annat för sig på dagarna valde de ändå att fortsätta.

Ni har egentligen redan berättat allt som man kan tänkas vilja fråga om. Varför kändes det viktigt att dela med er av detta?
Nils: Det var väl skivbolaget som ville ha content.
Johan: Vi var väl inte så sugna på att göra nytt content heller, men då kom Nils med idén att vi skulle dela med oss av vad som har hänt.
Nils: Det var kul för att det blev en så konstig grej. Nu har vi varit tysta i nästan fyra år, och istället för att berätta vad som händer nu spolar vi tillbaka tiden tre och ett halvt år.
Erik: Vi trodde det skulle bli en jättestor grej när vi berättade att Olle hade slutat, eftersom det var så stort för oss. Men folk var mer, jaha när kommer nästa skiva? Men det är exakt det som är roligt också, att man tänker att alla bryr sig.

Jag tycker att det är svinkul mest på grund av att det är omöjligt att avgöra vad som är ironi och inte. 
Gustav: Då har vi lyckats. Om det känns så, att det är svårt att avgöra, då är det bra. Ibland vet jag faktiskt inte om vi själva riktigt vet vad som är vad. 

Det finns alltför få rockband idag och jag saknar den här spänningen som uppstår när fem viljor ska försöka samlas och bli en. Fyra viljor behöver inte heller vara enklare för den delen. Har ni provat gruppterapi? 
Erik: Haha, nej. Men det skulle vara kul. 
Johan: Jag pratade faktiskt med min mamma om det. Hon jobbar som psykoterapeut och hade en idé om att specialisera sig på gruppdynamik i band. Det finns garanterat en marknad för bandterapeuter. 
Nils: Är det inte hela anledningen till varför det finns så få grupper? Det är jobbigt som fan. 

Att vara en demokrati? Enklare att vara en diktatur då. 
Nils: Ja absolut. 
Erik: Verkligen. 
Johan: Det kan i och för sig vara asjobbigt med en diktatur också, när alla blir sura på den som bestämmer. 
Gustav: Jag har ofta tänkt typ "Vad håller vi på med?". Alltså "Vad håller VI på med?". Vad är det för fel på oss, som sitter här i vår replokal medans andra är ute och håller på med musik och tycker det är kul. Gör samarbeten och grejer. Vi är för fan dom enda som gör det på det här sättet, fy fan vad vi är...

...äkta?
Gustav: Precis, haha.
Johan: Det handlar också om trygghet, det skulle vara jätteläskigt att göra massa samarbeten med riktiga musiker. 
Nils: Vi tackade nej till så jävla mycket i början, så nu har frågorna slutat komma.

Varför sa ni nej? 
Erik: Vi är nejsägare av naturen.
Gustav: Sen har vi velat lägga all tid på bandet, vilket gör att vi har haft fullt upp med vårt. Jag tror också det kan ha med självförtroende att göra. Där är väl du Erik den av oss som ligger bäst till? 
Erik: Att jag är mest samarbetskompatibel? Jag vet inte. 

"Gud vad hemskt, vi måste faktiskt gå i terapi"

Vem ska spela trummor nu förresten?
Johan: Vi tog in en kompis. Det blev lättare så. Han vet också hur vi är, att det är ok att det får vara lite låg stämning ibland.
Gustav: Jag inser nu att han nog skulle kunna tycka det är lite jobbigt ibland, men utan att säga någonting. Vi kan vara rätt petiga.
Johan: Vi bryr oss inte så mycket om någon blir sur eller så. Det kanske inte är så kul om man är ny.
Gustav: Han säger rätt ofta efter repen något i stil med typ "bra lirat!". Det är man verkligen inte van vid. 
Johan: Om vi har gjort ett riktigt bra rep någon gång kan Nils säga "bra". Då vet man att det verkligen har varit bra. 
Erik: Det kanske är bra att göra intervjuer, man kommer på en massa saker man inte har tänkt på. Gud vad hemskt, vi måste faktiskt gå i terapi.

Jag gillar inställningen att fortsätta med bandet på grund av att man ändå inte har så mycket annat för sig. Det känns som en lagom ambitionsnivå. Hur långt eller länge tror ni att den kan ta er? 
Nils: Å andra sidan är det så jävla puckat för man ger aldrig något annat en chans. Nu råkade vi välja det här för tio år sen, och därefter har det liksom bara rullat på. 
Johan: Ska du med och spela padel nästa vecka, nej nej jag har ju det här bandet jag håller på med. Jag kan inte ha något annat intresse. 
Erik: Jag tycker att det här är den enda rimliga inställningen. Det är liksom inget målinriktat. Om man har tankar och ambitioner på att bli störst i Sverige blir tiden liksom kortare. 
Nils: Nu fattar jag inte riktigt vad du menar. 
Erik: Jag tror inte riktigt att jag gör det heller. 

De flesta av er kommer ursprungligen från Gävle. Varför valde ni att spela in skivan i Hälsingland, eller mer specifikt Delsbo? 
Gustav: Vi spelade in första skivan där också. Det är väl inte riktigt en studio egentligen, men mer en lada som har ett inspelningsrum och ett kontrollrum. Vi lade de mesta av grunderna där, och bodde på Ljusbackens hostel.

Var det viktigt att komma iväg?
Nils: Jätteviktigt, absolut.
Johan: Det var helt avgörande. Vi har repat varje onsdag i samma källare så många år nu. Visst, vi har möblerat om den några gånger men det är väl det.
Erik: Hela poängen är också att bli fast, och det blir man i Hälsingland. Det finns liksom inget annat att göra där.
Gustav: Jag tyckte även veckan i Grisslehamn var bra, den var nog bäst. Även om det inte blev så mycket inspelat där. Det fanns också en bastu vid havet.

Första gången körde ni själva. Därefter testade ni bland annat Thåströms producent och basist Ulf “Rockis” Ivarsson. Nu kör ni själva igen och i samma studio, det blir lite som att börja om?
Gustav: Ja, faktiskt. Samtidigt både skriver vi och sjunger allihopa på den här skivan, så det blir en nystart. 
Erik: Den största skillnaden har såklart också varit att vi inte haft någon trummis, och inte har kunnat spela låtarna innan på samma sätt som vi gjorde med de tidigare skivorna.

Bandmedlemmarna kommer till stor del ursprungligen från Gävle och just Gävle får faktiskt också någon slags hyllning på skivan då en av singlarna är namngiven efter staden. Hyllning är förvisso att ta i då såväl text som musik är präglade av bandets patenterade melankoli. Men Totalmusik har också ovanligt glada inslag. Tillsammans, Snabbare framåt och Lyckligt slut är exempel på spår som utstrålar någon form av hopp och framtidstro.

Det kanske är som att svära i kyrkan men jag tycker detta låter som er tveklöst gladaste skiva. Hur mår ni?
Gustav: Ganska bra, tack.

Ni är inte rädda att optimismen kommer att skrämma bort några av era tidigare fans? 
Nils: Det var nog mer att de tidigare skivorna var ganska utstuderat mörka. Vi var mer inne på den estetiken då.
Erik: Sen håller jag inte riktigt med om att den är så glad. Visst att harmonierna kanske är mer i dur, men texterna är inte det. 
Nils: För mig är nog den här skivan till och med mörkare, i den meningen att den är ärligare. 
Johan: Men jag håller med om att det är glatt, som Fjärran stränder. Ett hoppigt komp i dur. 
Nils: Hobbitkomp?
Johan: Det med. 

Samtidigt har jag aldrig hört en låt som låter mer Solen än Gävle. Hur har den tagits emot på hemmaplan eller vad man ska säga? 
Johan: Det var roligt att höra. 
Gustav: Och det stämmer ganska bra, för just den låten spelade vi in live som grupp med en trummis. Det är inte så många ingredienser heller utan man hör verkligen alla som spelar.
Nils: Farmor skickade en bild, eller nä det gjorde hon inte för hon har ingen kamera så. 
Erik: Hon ringde dig och beskrev bilden? 
Nils: Nästan, hon läste upp vad som stod i tidningen. 
Gustav: Jag gjorde också en intervju med Arbetarbladet. Pappa gillade också den, och han bor i Gävle.

Jag är beredd att sticka ut hakan och säga att det är det bästa ni har släppt ifrån er. Är man helt fel ute om man vill dra en parallell till The War On Drugs, fast på svenska då? 
Erik: Nice. 
Nils: Hade inte du någon teori om War on Drugs? 
Erik: Du menar den politiska agendan? 
Johan: Jag hade en teori om att alla har börjat göra upptempomusik efter Red Eyes.
Gustav: Det var väl inte din teori, det var Nils som sa det på nyår. 
Erik: Det jag har sagt är att från att de släppte Red Eyes så kan man se en trend bland halvstora indieband att de kör en sådan åttiotalsstyle som Dylan. Jag tror fortfarande att den låten absolut har stor betydelse för hur indierocken låter idag.

Totalmusik släpps den 15 oktober.

Hur mycket går ni tillbaka lyssnar ni på er egen musik? 
Erik: Inte så jättemycket, men nu inför att vi ska spela live har det blivit desto mer. 
Johan: Det har gått så långt att jag har fått kolla gamla youtubevideos för att se hur fan jag spelade vissa grejer.

Ni är inte sentimentala?
Erik: Nä. 
Gustav: Jodå. 
Erik: Jo.

Vi var inne på det här med bekräftelse förut. Hur viktigt är det med extern uppskattning, och hur sura blev ni när ni för andra gången i rad snuvades på konfekten? 
Nils: Fy fan. 
Erik: Vi har aldrig vunnit något pris va? 
Alla: Nej. 
Erik: Det är viktigare att folk kommer på konserter och sjunger med. Det betyder jättemycket.

Förutom att släppa skiva i oktober öppnar som i ett ödets trollslag även livescenerna upp, och Solen inviger stora scenen på en av årets få festivaler Popaganda som arrangeras i Fållan i Stockholm. 

Ni har en klassisk indieturné planerad för hösten. Vilken otrolig timing med restriktionslättnaderna. Är ni synska?
Gustav: Haha, exakt. Skivan har egentligen varit klar i tre år men vi visste att det skulle komma en pandemi.

"Vi har råd med dåliga spelningar"

Berätta om spelningen på Popaganda!
Nils: Det är lite lätt panik. Vi hade sagt till vår bokare att vi ville komma ut och spela i samband med den här skivan, men att vi gärna skulle börja på små ställen eftersom vi inte har spelat live på fyra år.
Gustav: Det här blir tvärtemot det.
Nils: Sen tänkte vi av någon anledning att vi skulle spela på någon mindre scen på lördag dag, och att ingen ändå skulle komma och kolla.
Erik: Men det är okej att det går dåligt, det är så vi får tänka. Vi har råd med dåliga spelningar. 

Hur ser setlisten ut? 
Johan: Den är inte helt bestämd. 
Nils: Nu till Popaganda är ju inte skivan släppt så det blir en blandning från samtliga skivor.
Gustav: Vi brukar skoja om att det blir lite Åre afterski på vissa låtar. 
Erik: "Den här kan ni, kom kom kom!"

Är inte det skönt då?
Erik: Jo, jätteskönt. 

Vilken har varit er bästa respektive sämsta spelning genom åren? 
Johan: För mig är det nog en och samma spelning, Pustervik i samband med förra skivan. 
Erik: Är det din bästa och sämsta? Det är min sämsta.
Nils: Stämningen i gruppen var katastrof. 

Vad var det som var så dåligt?
Gustav: Jag har ingen aning.
Johan: Vi hade lagt ambitionsnivån väldigt högt för den turnén. Inspelat mellansnack, rökmaskiner och ljustekniker.
Erik: Fy fan vad dyrt det var.
Nils: Min bästa är Debaser Strand. 
Erik: Ja, efter Umeå. 
Gustav: Då log till och med du på scenen. 
Erik: Jag tappade masken? Förlåt. Men det var en grym spelning faktiskt. Vi hade släppt skivan typ en vecka innan men jag hörde inte mig själv på grund av att folk sjöng med så högt. Inte bara på singlarna utan på alla låtar.

Var lägger ni ambitionsnivån för höstens turné?
Erik: Den är rätt hög ändå.
Johan: Man vill att åtminstone någon i bandet ska säga "bra", och att det inte ska vara dålig stämning i logen efteråt.

Solens nya album Totalmusik släpps den 15 oktober, men redan den 8 oktober öppnar de stora scenen på Popaganda i Fållan.

MEDLEMMAR
Erik Hillborg, gitarr och sång
Nils Dahlqvist, bas
Gustav Karlsson, gitarr
Johan Kilström, keyboard och gitarr

ALBUM
2012 – Solen
2014 – Till dom som bryr sig
2017 – Känslor säljer / Miljonär
2021 – Totalmusik 

LIVE 2021
8 Okt - Fållan, Stockholm
29 Okt - Skylten, Linköping
30 Okt - Nefertiti, Göteborg
13 Nov - Kafé de Luxe, Växjö 
26 Nov - Bongo Bar, Jönköping
27 Nov - Katalin, Uppsala
10 Dec - Babel, Malmö 

Läs även: Shout Out Louds är tillbaka.