Siduri Poli om de nya sedlarna: "Cash is trash"

08:34 4 Mar 2015

De nya tjugo-, femtio-, tvåhundra- och tusenlapparna kommer i oktober. Resten anländer senare.

 

I februari presenterades Sveriges nya sedlar, det vill säga betalmedel i papper, i syfte att minska förfalskningar. Men enligt Riksbankens egna siffror sker tre fjärdedelar av alla betalningar i Sverige digitalt och inte i papperspengar, siffror som dessutom ökar varje år. Så behöver vi verkligen sedlar, och varför tar det kontantlösa samhället sådan tid att förverkliga?

På samma sätt som magnetremsan revolutionerade kreditkortet håller nya tekniker på att förändra hur vi betalar idag. Här är tre alternativ till papperspengarna vi har slutat ta för givet.

1. NFC
Med NFC, near-field communication, i mobilerna kan man genomföra betalningar genom att låta mobilen komma i kontakt med en betalläsare. Köpet går snabbare än om man hade betalat med kreditkort, och du slipper komma ihåg pin-koder. NFC kan också integreras i smarta ringar, klockor eller armband så att mobilen kan ligga kvar i fickan.

2. Beacon
NFC kräver dock att chippet kommer i kontakt med en läsare för att informationsutbytet ska ske. Teknik som har kringgått det finns i PayPals Beacon och Apples iBeacon, som istället använder Bluetooth. Kassörskans enda uppgift blir att kontrollera att det är du på bilden som dyker upp i kassan. Digitala betallösningar förminskar köer när du shoppar, reducerar transaktionskostnader för butiker, och våra skattepengar slipper gå till att trycka sedlar vi ändå inte använder.

Eftersom att det är smidigare att handla stimulerar det även ekonomin, menar Niklas Arvidsson, docent i industriell dynamik vid KTH. Men det finns såklart nackdelar.
– Sedelhantering har hittills inte kostat konsumenten någonting, men du betalar årsavgift till kreditkortsbolag och framöver kanske även för Swish-transaktioner, säger Arvidsson.

Han tror också att det finns en oro hos konsumenten kring säkerhet vad gäller nya elektroniska och mobila betalningar.
– Vi vet inte vilka risker som finns med nya betaltjänster eftersom de inte är testade i stor skala. Vi har sett problem med Bitcoin och andra innovativa valutor, säger Arvidsson.

3. Bitcoin
Bitcoin, som ironiskt nog påminner om sedeltransaktioner på så sätt att de är helt anonyma mellan två parter utan inblandning från banker, har en attraktiv anonymitet som utnyttjats av kriminella. Precis som sedlar. Sedlar som enligt Arvidsson kommer att finnas kvar åtminstone ett tag till, trots de digitala möjligheterna.
– Jag tror att vi kommer att ha kvar sedlar i Sverige till åtminstone 2030. Sedelbytet i sig pekar på att kontanter inte kommer att försvinna än. Om de nya sedlarna är kvar lika länge som de gamla kommer de inte att försvinna förrän 2045.

Men let's stay real, den enda gången man frivilligt tar ut pengar ur bankomaten är om man ska ge dem till någon som inte har Swish. Visst, de digitala varianterna är inte vattentäta vad gäller säkerhet, men den ökade användningen kommer att tvinga oss att prioritera och jobba mer på digital säkerhet snarare än att tvinga på oss säkrare sedlar gjorda i papper. Ju mer digitala vi blir, desto bättre blir den digitala världen.

Läs även: 10 shoppingappar du inte visste att du var i omedelbart behov av.

Stad: 
Kategori: 
2 Visa kommentarer (2)

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!