Så vacker har undergången aldrig varit

16:58 9 Nov 2022

Fyra år efter att Sony Santa Monica stöpte om God of War i en ny, helt magisk form är Kratos och hans son Atreus tillbaka.

2018 släppte Sonys välrenommerade Santa Monica-studio God of War – en omstöpt version av Playstations egen krigsgud. Det var en berättelse som var både rå och brutal men på samma gång närgången och personlig. Den ständigt ursinnige Kratos sörjde sin fru och agerade minst sagt problematisk fadersgestalt till sonen Atreus. Det gjordes våld på snokande nordiska gudar och när röken lagt sig och spelet var över låg vägen redan lagd för en uppföljare. Ragnarök tar vid tre år senare, när Fimbulvintern härjar och undergången närmar sig med stormsteg. 

Precis som i föregångaren rivstartar Ragnarök på ett sätt som får en att ömsom hämta efter andan, ömsom kämpa med tårarna och krampaktigt greppa handkontrollen. Tempot är fantastiskt och en tidig strid med en efterlängtad rollfigur lägger ribban högt. Ragnarök innehåller visserligen nästan alla av originalets delar, men allt är sammansatt på ett sätt som gör upplevelsen lite mindre kantig. Striderna är fantastiska och här finns gott om utrymme att välja sin egen väg och stil. Hjältar, asar, jättar och monster – det märks att de som skrivit Ragnarök har haft skoj. Det omtolkade karaktärsgalleriet tar sig rejäla friheter med den nordiska mytologin och det är helt fantastiskt att se. 

I Ragnarök ställs frågan om vad ens ”öde” egentligen betyder, hur mycket en själv kan påverka en väg som tycks utstakad i förväg. Föräldraskap, förlust och kamp mot förkrossande odds är andra teman Ragnarök rör vid. Och även om det här inte är det djupaste verket spelmediet sett (långt ifrån) är det imponerande att se hur tunga ämnen inte skys. Många av karaktärerna känns uppriktigt mänskliga (trots att de ofta är allt annat än just det) och mångbottnade. Undantaget är möjligen självaste Kratos, huvudkaraktären. Han fortsätter vara en plågad själ fast i en machonorm där ”terapi” aldrig är mer än ”slit huvudet av något”. Kanske är det resultatet av att ha tillbringat tusentals år mellan en sten och en hård plats, ett liv som en utdragen tragedi. Men personligen har jag stundtals svårt att svälja det enormt utstuderade övervåldet.

För den som vill få någon slags förståelse för vad tv-spel kan vara 2022 erbjuder God of War: Ragnarök en imponerande extrem. Antalet spelprojekt som är större än det här går nog att räkna på en hand. Fem års utvecklingstid, åtta olika studior involverade, motion capture och symfoniorkestrar – produktionsvärdet är enormt. Det känns nästan osmakligt att inte stanna upp och beundra varje detalj i hantverket.

Allt detta till trots: Ragnarök blir aldrig lika revolutionerande och makalöst som 2018 års omstart av serien. På samma sätt som Horizon: Forbidden West var en maxad version av Zero Dawn är Ragnarök framför allt en uppdatering, en polerad version av något som redan sken starkt. Med det sagt är spelet en över 30 timmar lång åktur som inte kommer lämna någon uttråkad eller besviken.

Stad: 
Kategori: 
0 Kommentera