Joanna Reinikainen, eller Rein som är hennes artistnamn, beskriver sin musik som hård elektronisk musik med texter som handlar om utanförskap och samhällskritik, med en jävla massa girl power på scen. En akt som hon tycker länge har saknats på musikscenen.
Joanna har tidigare släppt en EP och är nu snart redo att släppa ytterligare den fem spår långa Freedoom. Hon besöker därefter bland annat Huskvarna, Emmaboda, Pride och P3 älskar i Stockholm under våren och sommaren.
Redan som trettonåring började hon skriva låtar och producera, hon är helt och hållet självlärd.
– När jag skrev materialet till första EP:n så var jag 24, bodde i Södertälje, var arbetslös och skitarg på världen. Sen hade jag känt länge att det behövdes en sån här typ av akt och jag hade undrat varför det inte fanns, varför ingen hade gjort det här innan. Och då kände jag att, ”fan jag tar den här platsen nu och gör det här på mitt sätt”.
Tidigare i år var hon nominerad i kategorin Årets Dans på P3 Guld. Hon var ensam kvinna bland fyra mansdominerade akter. Något som hon menar återspeglar den elektroniska musikscenen.
Hur är det att vara kvinna i den världen?
– Det är klart att jag tänker på det ibland, det är många som klappar mig på huvudet och säger ”lilla gumman, vad kul för dig att du är tjej och kan det här, det går bara bra för dig för att du är kvinna” och så vidare. Det är ytterst, ytterst tråkigt. Jag blir så jävla förbannad när folk vill trycka ned mig och inte vill att jag ska tro att jag är någonting.
”Jag tycker att det är svårt idag att hitta någonting som verkligen låter som det jag gör”
Hur gör du för att inte ta åt dig av kritiken?
– Jag inser att det jag gör är så mycket större än det. De finns så många unga tjejer där ute som går igenom utanförskap och mobbning som jag själv gått igenom. Att då få höra en röst som tar upp viktiga politiska ämnen, att inte ta någon skit och att gå din egen väg. Det tror jag är jätteviktigt, det är ju därför jag gör det här. Jag hade själv behövt Rein när jag var yngre. Någon med riktig girl power.
Reins artisteri placeras ofta i genren Electronic Body Music. Men Joanna själv håller inte med, hon vill inte sätta sina musik i en särskild genre.
– Jag tycker inte riktigt att man kan lägga en etikett på vad det är för typ av musik jag gör, jag är väldigt inspirerad av olika genres, både från den elektroniska scenen och punken. Jag har alltid tyckt att det är väldigt intressant att sätta ihop de världarna. Jag tycker att det är svårt idag att hitta någonting som verkligen låter som det jag gör, för att det är så pass unikt och eget och det är det jag också strävar efter att komma med en helt egen grej. Jag gör hård elektronisk musik men sen har jag också en röst som är väldigt speciell och det hör man ju väldigt sällan i elektronisk musik, någon som har en sån power i rösten. Jag vet själv vad jag gör, och det jag gör är inte genrebundet.
Är det lättare att göra musik när du inte behöver känna dig bunden till en genre?
– Det blir mer fritt och det är så som konst ska vara. Konst ska vara fritt och det ska utgå ifrån dig själv, och det är det min musik gör. Den kommer från hjärtat och tar upp frågor som jag brinner för.
Freedoom släpps den 19 maj.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 04, 2017.
