PartyNextDoor under en tidigare spelning.
En av den så kallade internetålderns värsta krämpor inom musikvärlden är utan tvekan det ofta tvångsmässiga och än oftare onödiga kategoriserandet för sakens skull.
PBR&B, som står för idiotiska Pabst Blue Ribbon & Blues, och det kanske mer logiska men lika tandlösa alternativet R&B, är två exempel på smärtsamma försök att förklara en ny generation artisters favoritmusik. Det är därför en mångbottnad lättnad att på ett slutsålt Debaser Strand höra Jahron Brathwaite förklara, ett par låtar in på sin första Sverige-spelning, att ”the purpose of this show is to listen to this R&B music live”. Det innebär inte bara att han vars artisteri presenteras under namnet PartyNextDoor är medveten om hur det pratas om musiken han och likasinnade skapar, men också att han vet vad han faktiskt vill göra.
En av den så kallade internetålderns värsta krämpor inom musikvärlden är utan tvekan det ofta tvångsmässiga och än oftare onödiga kategoriserandet för sakens skull.
PBR&B, som står för idiotiska Pabst Blue Ribbon & Blues, och det kanske mer logiska men lika tandlösa alternativet R&B, är två exempel på smärtsamma försök att förklara en ny generation artisters favoritmusik. Det är därför en mångbottnad lättnad att på ett slutsålt Debaser Strand höra Jahron Brathwaite förklara, ett par låtar in på sin första Sverige-spelning, att ”the purpose of this show is to listen to this R&B music live”. Det innebär inte bara att han vars artisteri presenteras under namnet PartyNextDoor är medveten om hur det pratas om musiken han och likasinnade skapar, men också att han vet vad han faktiskt vill göra.
Det är dock svårt att bedöma hur bra det som faktiskt pågår under konserten på Strand egentligen är, främst för att den överväldigande känslan är att ytterst få som spelat här har fått det bemötande PartyNextDoor fått. Å ena sidan är det allra mesta så snyggt, hur han följer sina låtmelodier med rösten för att både lägga vikt på effektfulla sätt men också maskera att han inte har världens bästa sångröst, och hans ännu snyggare låtskrivande och produktioner. Å andra sidan hade det varit så enkelt, och betydligt kraftfullare i sammanhanget, att bara använda de rösteffekter han inte gjort någon hemlighet av att tycka om och nyttja på sina släpp.
Det är konstant mobiler i luften och varenda person på plats verkar kunna varje ord i varje låt, men låtarna är oftast alldeles för kortklippta och efter en halvtimme försvinner Brathwaite helt sonika från scen i tjugo minuter medan en osynlig DJ spelar lite låtar. Det tilltaget, samt den svajiga sången och bristen på de ingredienser som höjer musiken på hans album, känns förbryllande på gränsen till oansvarigt lojt.
Men, PartyNextDoor kan konsten att producera snygg musik, han har uppenbarligen en publik som älskar den, han bjuder på en enkel och effektiv scenshow med heltäckande visuals, komplett med ljus och strobar. När han ska tacka publiken mot slutet kan han knappt göra sig hörd över deras jubel, och den kärleken lär knappast avta när han vässar sina tillkortakommanden till nästa turné.
Men, PartyNextDoor kan konsten att producera snygg musik, han har uppenbarligen en publik som älskar den, han bjuder på en enkel och effektiv scenshow med heltäckande visuals, komplett med ljus och strobar. När han ska tacka publiken mot slutet kan han knappt göra sig hörd över deras jubel, och den kärleken lär knappast avta när han vässar sina tillkortakommanden till nästa turné.
Stad:
Kategori: