Rawda: "Jag drömmer om att få den plats jag själv tycker att jag förtjänar"

17:49 5 Dec 2013

 


Rawda Khadraoui, 18 år, vill bli psykolog eller fotbollsproffs. Men mer än det vill hon bli en del av den svenska hiphopeliten. I vår nya webbserie Nästa nivå valdes hon, tillsammans med vännen Gabriel Gebrail, ut för att under en dag coachas av och producera en låt med hiphopduon Mohammed Ali. Greta Thurfjell träffade en blivande stjärna och pratade om att leva high life.


När började du rappa?
– Jag gjorde min första låt när jag var nio år, fast jag började på riktigt när jag var fjorton. Jag var nöjd då, för jag visste inte så mycket om hela den grejen. När jag lyssnar idag är jag kanske inte lika nöjd, men det var kul hela vägen. Man märkte av utvecklingen. Då tänkte jag att jag skulle fortsätta.

Du och din vän Gabriel har duon 14X tillsammans, och det var ni som coachades i Nästa nivå. Hur känner ni varandra från början?
– Han blev min granne, och en dag kom han ner och spelade fotboll med oss. Han visste att jag rappade, så jag sa, ”börja du också”, för jag visste att han var intresserad av hiphop. Vi lärde känna varandra och sedan dess har vi hållit på tillsammans.

Du har varit med honom i Köpenhamn och spelat in med Mohammed Ali. Vad lärde du dig?
– Det var en av de bästa upplevelser vi båda har varit med om. Vi lärde oss väldigt mycket bara genom att inspireras av bland annat Mohammed Ali och Salazar-bröderna. Man kände att man levde high life! Det var en skitstor studio, vi bodde på ett femstjärnigt hotell, allting var perfekt. Vi tänkte ”shit”. Vi fick tillbringa en hel dag med alla våra idoler. Den grejen kommer vi aldrig att glömma.

Hur länge var ni där?
– En dag! Vi skrev, sedan spelade vi in, sedan skrev vi om… Först blev man irriterad, men det var det jag menade med att det var lärorikt, det där hjälper i slutändan. Du måste vara perfektionist, du får inte nöja dig med mindre. Vi satt ihop, det var det som var det bästa. Till och med producenterna hjälpte till med refrängen. Vi hade melodin, vi saknade ett ord bara, och då hjälpte de till. Det var så vi jobbade, allihop tillsammans.

Jag skulle säga att din musik känns ganska ”klubbig”, men du har bara nyligen fyllt 18. Är det något du tänker på, att du gör musik som kommer att spelas på ställen du inte får komma in på?
– Till att börja med visste jag inte ens att Backspegeln skulle vara någon klubblåt. Att den passar in när någon dj:ar, det är en annan femma. Men Bli inte sur, den tänkte jag att det skulle vara nice om den spelades på klubbar. Man har ändå hört Linda Pira och Stor på ställen, det skulle vara fett att spelas där. Men som sagt, det var inte planen, det blev bara så att det passade in.

Bli inte sur rappar du om att reppa sin kultur. Vad innebär det för dig?
– Haha, det är helt enkelt att jag visar vem jag är. Med kultur menar jag både var jag kommer ifrån, ortmässigt, landmässigt, och vem jag är. Jag tycker att det hör ihop med hela hiphopgrejen.

Vad drömmer du om?
– Drömmen var förut att bli fotbollsproffs, men nu är det att bli en av de största inom hiphop i Sverige. Jag drömmer om att fortsätta och att få den plats jag själv tycker att jag förtjänar. Snart. Jag sitter inte och tänker att jag ska bli worldwide, men att jag får göra min grej och att jag tycker att det är kul och att folk uppskattar det.

Men du har gett upp fotbollsdrömmarna?
– Ja.

För att du kände att du var tvungen att prioritera, eller för att du inte tyckte att det var kul längre?
– Jag misslyckades ju inom fotbollen. Inte grovt, jag kunde ha fortsatt, men två gånger hände det att jag inte kom med i det laget jag ville. Då tappade jag lusten lite, och i samband med det kom musiken sakta men säkert in. Så det tog över, och när det väl gjorde det gick jag aldrig mer på träningarna. Men jag tycker fortfarande att fotbollen är det bästa som finns.

Känns det sorgligt?
– Lite, kanske. Men jag har insett att det kanske inte var meningen, att det jag håller på med nu är bättre. Det går skitbra med musiken. Det är lite sorgligt att jag gav upp fotbollen men jag känner att… move on, liksom.

Jag tycker att din låt Backspegeln låter som ett fuck you från en tron. Känner du att du är där? Att du sitter på tronen?
– Ja. Faktiskt. Inte inom musiken kanske, men när det gäller just det jag rappar om. ”Till skillnad från er sitter jag på tronen”. Och det genom att ha kommit över dem och lämnat det bakom mig. För mig är det att ta sig vidare, att sitta uppe på tronen.

Vad har du för framtidsplaner med musiken nu?
– Nu är planen att jag kommer att släppa en låt. Efter det tänker jag släppa en EP i januari eller februari. Eller, jag behöver inte säga månad, för det blir alltid först i december då. Jag hoppas att det kommer att fortsätta gå såhär bra, eller bättre till och med, och att jag blir en av Sveriges främsta hiphopartister.

Hur känns det att gå från att vara ett stort fan av andra till att börja få fans själv?
– Det är en skitskum känsla egentligen, nu när jag börjar få det. Man var ju beredd på att man skulle få någon respons, men ändå inte, jag var inte beredd på hur det skulle kännas. Det här med att folk är äldre än jag och ser upp till mig... Det var en tjej häromdagen som sa till mig häromdagen att, ”jag ser upp till dig skitmycket och jag är äldre än du, du är skitgrym”. Jag började garva.

Texten har även publicerats i Nöjesguiden #10.

Stad: 
Artist: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 10, 2013.

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!