I boken Chateau vadå pekade Mats-Eric Nilsson ut hur lätt det är att bli lurad av vinbranschens tjusiga yttre och dess föreställning om något traditionellt med anor från tidigare århundraden. I Nyfiken på naturvin slår han ett slag för äkthet och en återgång till hur allting en gång var.
Det har sagts väldigt mycket om naturvin de senaste åren. Faktum är att det nästan pratas mer om det än faktiskt dricks. Populariteten ökar i vilket fall som helst stadigt och det lär vara det viktigaste ifall du frågar Mats-Eric Nilsson. Den före detta nyhets- och matjournalisten, numera föredragshållaren och fackboksförfattaren tillhör dem som inte bara väljer bort ”tillsatsvinet” som han kallar det till förmån för den mer naturliga produkten, utan även faktiskt tar upp kampen med allas hälsa och välbefinnande som mål.
Men denna kamp är absolut inget nytt får vi lära oss i boken Nyfiken på naturvin. Längs vinets industrialiseringsprocess har det funnits belackare som försökt dra åt bromsen vid flera tillfällen.
Första gången var 1907 då det mest omfattande upproret i Frankrike sedan revolutionen handlade just om vintillsatser. Då var den stora boven helt enkel socker och inte de många tillsatta ämnen som industrivinet innehåller idag. Mats-Eric har grävt fram en illustration från tiden där det står ”Krig mot vinfusket, leve naturvinet” och där triumferande vinbönder har brottat ned en vinbedragare som ligger på marken och kramar en sockertopp med en vinbondes stövel på sin axel. Dagens naturvinsrörelse kan emellertid mer spåras tillbaka till rebelliska vinbönder i Beaujolais på 70-talet – en del med det nobla syftet att helt enkelt få bort huvudvärken dagen efter – än till anti-sockerupproret i 1907.
Efter att ha läst hans nya bok bad vi Mats-Eric Nilsson berätta mer om hur han tänkte brotta ned vinbedragarna av idag.
Vad är det första du säger till någon ifall de står och väljer mellan naturligt vin respektive vanligt ”tillsatsvin”?
– Först berättar jag om alla de 63 tillsatser och så kallade processhjälpmedel som man får använda om man gör vanligt vin. Sedan berättar jag hur rent från allt detta naturvinet är. Att det helt enkelt är det ursprungliga, autentiska och levande vinet. Tänk surdegsbröd!
Mats-Eric Nilsson har länge varit på krigsstigen mot vinproducenter och deras privilegium jämfört med exempelvis matproducenter att inte behöva ha någon innehållsinformation på sina produkter. Han menar att de inte har något incitament att minska antalet tillsatser då ändå ingen vet vad som är i produkten.
Nu har naturvinet vuxit i popularitet, men jag är emellertid inte så säker på att det är på det övriga vinets bekostnad, ser du några som helst framsteg bland de etablerade vinhusen?
– Det pågår en process inom EU för att tvinga alkoholbranschen att redovisa vad som finns i produkterna. I de förhandlingarna har vinbranschen faktiskt gått med på att införa innehållsförteckningar. Men vinföretagen vill att de själva ska få avgöra om den ska tryckas på flaskans etikett eller om den bara ska finnas online. Producenterna är nämligen livrädda för att det ska bli alltför lätt för konsumenten att se vad vinet egentligen innehåller och gör sitt bästa för att försöka dölja den. En lång innehållsförteckning med en massa tillsatser skulle ju förstöra vinets image av kultur och äkthet. Ingen skulle längre tro på etikettens påståenden om hur traditionellt det här vinet har framställts av samma familj sedan 1492.
Med tanke på svåra tider, pandemi, lågkonjunktur, arbetslöshet… Eftersom bättre varor generellt är dyrare hur kan vi få en naturvinsrörelse att växa under svårare förhållanden? Och om man inte ser på det från konsumentens sida utan producenterna, kan de överleva och fortsätta sin revolution i en ekonomiskt tuffare framtid, med tanke på den process och den tid det tar för dem att producera i så små kvantiteter?
– Pandemin har absolut slagit mot de små producenterna. Jag känner många vinbönder som berättar hur försäljningen minskat när krogar och barer i Europa varit mer eller mindre nedstängda. Men naturvinet kommer inte att dö med coronan. I Sverige har naturvinet snarare blivit lättillgängligare när importörer som förr enbart sålde till restaurangbranschen börjat vända sig till vanliga konsumenter med olika naturvinslådor i Systembolagets beställningssortiment.
Hur pass medveten är den generella svenska konsumenten?
– Det skiftar nog en hel del. Många väljer numera ekologiskt vin. Och då är naturvinet ett givet nästa steg. Egentligen tar man då ett ganska stort kliv eftersom det är rätt mycket som skiljer ekovin och naturvin. Båda har gjorts på ekologiskt odlade druvor, men i ekovinet får man faktiskt använda 45 tillsatser och processhjälpmedel.
Jag tänker att många tycker det är svårt att navigera i naturvinsutbudet. På en vinbar fungerar det kanske bättre med direktkontakt med kunnig personal, men när det gäller folks personliga inköp så tror jag det är lite svårare. Vad tror du påverkar folks köpmönster?
– Ett stort hinder är ju Systembolaget, som skulle kunna göra enormt mycket mer för att guida sina kunder till naturvinet. Först och främst borde det finnas betydligt fler naturviner i sortimentet, idag kan det handla om en handfull viner i en butik med tusen vanliga viner. I min bok har jag en lista på över 900 naturvinsproducenter vars viner sällan eller aldrig dyker upp på Systembolaget. Och dessutom skulle naturvinerna märkas ut så att kunden har lätt att hitta dem. Att det ännu inte finns någon övergripande internationell märkning på flaskorna gör ju att Systembolaget har ett ännu större ansvar att hjälpa sina kunder, exempelvis med en egen hyllkantsmärkning.
Jag såg förresten på naturvinsguiden att Systembolaget erbjuder 32 naturvinstitlar, men en del av dem är slut och de flesta är ju på beställningssortimentet. Lite hönan och ägget kanske när det gäller Systembolaget. De väntar på större efterfrågan, högre volym på de naturviner de redan har innan de utvecklar sitt sortiment, medan konsumenten samtidigt väntar på större och bättre urval.
– Först och främst handlar det om konservatism. Systembolaget har liksom det övriga vinetablissemanget länge föraktat naturvinet och det är först nu de börjar förstå att den här vågen som drar fram över hela vinvärlden inte är något som kan tänkas bort. Dessutom är Systembolaget i mångt och mycket anpassat för stora leverantörer som kan leverera till samtliga 440 butiker. Och det kan ju inte de småskaliga naturvinsproducenterna. Men vad är det som säger att det måste finnas samma vin från Ystad till Haparanda?
När det kommer till direktimport, vad är dina bästa tips för de som just precis är nyfikna på naturvin, men kanske inte har grävt ned sig i information och provningar?
– Jag skriver ett helt kapitel om hur man skaffar sig naturvin. På Systembolaget handlar det om det tillfälliga sortimentet där det några gånger i månaden dyker upp ett mindre antal naturviner. Dessutom finns Bolagets beställningssortiment där man kan köpa enstaka flaskor och blandlådor från landets naturvinsimportörer. Den bästa samlingsplatsen för att få koll på utbudet är naturvinsguiden.org. Och dessutom kan man köpa direkt från webbshoppar i Danmark, Tyskland, Frankrike och Spanien med leverans hem till dörren. Och här öppnar sig plötsligt den stora vida naturvinsvärlden!
"Jag dricker faktiskt inget annat vin"
Hur ser din egen vinkonsumtion ut. Är den till hundra procent naturvin? Och i så fall hur länge har den varit det?
– Ja, jag dricker faktiskt inget annat vin. Finns det inget naturvin tar jag gärna en bira. Hoppas att det inte låter snobbigt, men om man väl fastnat för naturvin är det inte så lätt att gå tillbaka. Debuten var väl för elva år sedan. Jag föll i och för sig inte pladask vid första glaset, men några år senare var jag liksom fast. De som säger att naturvin smakar likadant har helt enkelt druckit för lite. Här finns en hel värld av vinstilar, bortglömda druvor och okända vinländer att upptäcka. Ta bara det orangea vinet, som nu har kommit i ropet och som naturvinsrörelsen så att säga har återuppfunnit.
Hur pass nördig är du, och tror du att din upptäckt av och djupdyk ned i naturvinet gör att ditt vinintresse nu är större än vad det annars skulle ha varit?
– Nördig eller inte, det beror på vem du frågar. Själv tycker jag att det finns många som är väldigt mycket nördigare än jag. Och syftet med min bok, som är tänkt för alla som blivit det minsta nyfikna, är att göra naturvinet mycket mer folkligt än idag. Inte så pretto och märkvärdigt som det ibland kan bli. Att dela en flaska naturvin under en måltid med gott sällskap är grejen för mig. Att njuta, men kanske inte alltid analysera så förtvivlat mycket.
Du gör i din bok besök på fem vingårdar i Languedoc. Varför hamnade du just där?
– För att jag känner till det området väl, och för fyra år sedan skaffade vi dessutom ett litet hus i en by där. Den ligger mitt i det område där en del av boken utspelar sig med rader av spännande naturvinsproducenter inom några mils avstånd. Men visst kunde bokens reportage ha kunnat gjorts i helt andra trakter. Naturvinet spirar sällan i de förnäma och superkända vinregionerna utan frodas i de tidigare lite illa sedda, som just Languedoc. Vilket är rätt intressant i sig. För de områdena blir det ett slags revansch att vinerna blir efterfrågade över hela världen.
Vad känner du inför det biodynamiska vinet som möjligt alternativ till det ”naturliga”?
– Att odla druvorna biodynamiskt ger ofta en väldigt bra råvara, och många naturvinsproducenter gör också det. I vineriet, där vinet framställs, får den biodynamiska producenten dock använda fler tillsatser och processer än den som gör naturvin. Och vill man av något skäl undvika sådant är det naturvin som gäller.
Hur övertygar man vinkonsumenter som mest känner att naturvin är, som du säger, lite för kreddigt, pretentiöst och mest för riktiga konnässörer?
– Genom att avmystifiera naturvinet. Den här provningen som jag skildrar i boken och som ni har som utdrag i tidningen är ett bra exempel på det. Deltagarna hade nog en och annan förutfattad mening om naturvin innan de kom, men när de fick veta mer om den enkla filosofin bakom och samtidigt smaka goda viner, kom de på andra tankar.
Det är intressant i din bok, där du berättar om tester där folk ska identifiera naturviner, vilket ofta går men inte alltid är så lätt. Det kanske är naturvinernas både tjusning och problem, att dess skala är så bred att ett försök med ett lite för funky vin kanske kan avskräcka vissa från hela segmentet i framtiden. Men samtidigt betyder det ju att det finns så mycket större och bredare område att gå på upptäcktsfärd i.
– Ja, det finns faktiskt ett brett spektrum. Från viner som smakar precis som vilket välgjort vin som helst – utan tillsatt sötma och tydlig ekighet – till viner som är smak- och utseendemässigt förbluffande. I boken skriver jag om en fransk webbshop för naturvin som har en rock’n’roll-skala som går från 1–5. Ju högre siffra desto längre från ett mer konventionellt vin, och när man provar för första gången bör det kanske vara någon av de beskedligare varianterna.
