Ljuva tonårslängtan

Kajsa Haidl 14:34 31 May 2013

spring_breakers-2.jpg
Spring Breakers.

De senaste två månaderna har jag gått runt med kramp i hjärtat och sjuklig längtan. Anledningen? Insikten om att jag förmodligen, med största sannolikhet, aldrig någonsin kommer att få uppleva min tonårstid igen. Denna besatthet har tagit märkliga uttryck – när andra flyr verkligheten med science fiction-romaner, knark eller riddarlajv på medeltidsveckan i Visby, har jag istället frossat i tusentals Tumblr-bloggar och Tavi Gevinsons Rookiemag. Jag drömmer om att åka till Dreamhack. Jag följer med min lillasyster för att kolla piercings inne på India på Triangeln. Jag tar pinsamt många selfies i smyg så fort jag passerar en toalettspegel.
Orsaken till denna juvenila fixering har sin bakgrund i fyra rosa rånarluvor. Jag kan helt enkelt inte få dem ur mitt huvud. De fyra rosa rånarluvorna spelar huvudrollerna i Harmony Korines nya film Spring Breakers, en av årets allra mest omtalade filmer. Åtminstone i USA. Filmen når inte svenska biografer förrän den 22 juni.
Fyra tonårstjejer rånar en restaurang för att ha råd att åka på spring break. Till ytan är filmen en äkta Hollywood-blockbuster som frontas av Disney-skådisar, bikinis, välkända hiphopnamn och James Franco i gold grills. Skenet bedrar såklart. Regissören som blev avstängd på livstid från David Letterman eftersom han rotat i Meryl Streeps väska i logen, gör inte publikfriande filmer.
Precis som Korines debut Kids, inbillar jag mig att Spring Breakers är den subtila men exakta känslan av att vara tonåring. Men idag är tonåring mindre AIDS och grunge och mer internet och hyperverklighet. Filmen fångar en generation som vuxit upp med kändiskultur och YouTube och var steget mellan att se och att göra minskar. Var verklighet och sanning ställs på sin spets. Den första halvtimmen följer en rak berättarstruktur. Men ju mer intrasslade tjejerna blir i droginnehav och låtsasgangsters, desto mer morfas historien om till en trippig dubstep med miljontals populärkulturella referenser. Rosa solnedgångar, unicorns, sjöjungfruspoesi och Britney Spears blixtrar förbi. Formen är ett Tumblr-flöde eller en syratripp. Fysisk, snarare än logisk. ”Liquid narrative” som det kallas.
Det är ett helt lysande format. Särskilt eftersom vi i adhd-generationen ändå tappar koncentrationen efter 20 minuter och hellre scrollar bilder. Spring Breakers är äkta internetpoesi. Och kanske det vackraste i konstväg du kan uppleva just nu.
Bäst just nu

1. Yoko Onos ”Half-A-Wind-Show”
Louisiana, Gl Strandvej 13 i Humlebäck, den 7 juni–29 september
Om Yoko Ono hade varit tonåring idag hade hon förmodligen haft en Tumblr-blogg där hon postat sina poetiska haiku-instruktioner. Nu är hon istället 80 år och världens coolaste konstmormor.

2. 24 Spaces
Malmö Konsthall, S:t Johannesgatan 7 i Malmö, till och med den 18 augusti
Malmö Nordics tema är flummigt, men Konsthallen tolkar det sympatiskt. Utställningshallen är indelad i 24 delar där nordiska konsthögskolor och icke-kommersiella gallerier har fått lov att härja fritt. Som väntat är det cirka två procent begripligt, tidskrävande, och alldeles underbart.

3. Sheela Gowda – Open Eye Policy
Lunds Konsthall, Mårtenstorget 3 i Lund, den 15 juni–25 augusti (vernissage den 14 juni)
Jag minns Sheela Gowdas fyra kilometers långa rep av svart människohår på Arkens Indienutställning förra året. Håret kom från indiska pilgrimsvandrare genom offerritual. På ytan verkar det handla om abstraktion och form, men bakom ligger alltid ett engagemang för politik, miljö och samhällsfrågor.

4. E as in Invisible, E as Invincible, E as in Disappear
Signal center för samtidskonst, till och med den 16 juni
Signal är en av stans aktörer som tagit aktivt avstånd från hela Malmö Nordic-karusellen genom att högljutt protestera mot temat. Det ska de ha kredd för – utan deras motstånd hade stans konstscen varit en lite tråkigare och mer homogen plats.

5. Notes on the Most Beautiful
Breadfield, till och med den 8 juni
Äkta nördighet upplevs just nu på fotogalleriet Breadfield. Bettina Camilla Vestergaard har ägnat omfattande forskning åt västerländsk parkkultur, statushierarkier inom växtriket och vilka blommor som representerar eliten. Är prästkragen mer poppis än gullregnet? Jamen ni fattar.
 

Stad: 
Kategori: 
0 Kommentera

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!