Expressen besvarar kritik om helvit Kvinnodagen-panel

17:20 6 Mar 2014

Inför Internationella Kvinnodagen, den 8 mars, engagerar de flesta medier sina läsare i kampanjer i enlighet med själva syftet med en kvinnodag, nämligen att belysa det som slarvigt kallas kvinnofrågor runt om i världen. 

Expressen radade därför upp åtta kvinnliga medarbetare som hade fått uppdraget att berätta om vad det innebär att vara kvinna i världen idag. Däribland fanns inte en enda ickevit kvinna. Var huvudsyftet att berätta om vad det innebar att vara vit kvinna idag? Så tolkades initiativet av bland annat Amie Bramme, programledare på radiostationen Metropol, som kritiserade osynliggörandet av ickevita kvinnor och efterlyste en mer inkluderande syn på vilka skribenter som får komma till tals. 

Utdrag från Amie Brammies twitter.

Vi kontaktade Expressens editionschef Christofer Brask, ansvarig för satsningen, för att få klarhet i hur frågor som mångfald bland skribenter hanteras. 

Er artikelserie inför Kvinnodagen har mött hård kritik då det enbart är vita kvinnor som är delaktiga. Hur resonerade ni kring det?
– Vad gäller skribenter var det ingen tanke att använda just åtta vita. Vi kategoriserar inte så. Generellt vill vi gärna ha skribenter med olika typer av bakgrund. De får gärna skilja sig i namn och färg också. Men vid detta tillfälle handlade det om att de hade möjlighet att förmedla de här åtta historierna vi ville berätta.

Känner ni inte att även icke-vitas berättelser om att vara kvinna idag är relevanta?
– Berättelserna är inte enbart vita kvinnors. Missa inte att läsa berättelserna. Det är Lilian, gravid som elvaåring, i Guatemala och avarterna av machokulturen där. Det är Usha, 26, i Indien som slår tillbaka mot våldtäktsmännen. Det är 18-åringarna Shams och Elin om att ta plats i sin egen stad. Det är Aino och Caroline som tar över världen som Icona Pop. På fredag berättar Sara Mohammad om sin kamp mot hedersvåldet men också sin egen historia.
 
Hur ska ni agera efter kritiken? 
– Representationsfrågan är viktig, men representation kan handla om om flera saker. Linda Forsell är vit, men har också tillbringat mycket tid i Guatemala och vunnit de utsatta flickornas förtroende. Britta Svensson är vit, men är också den svenska journalist som skrivit mest om hedersrelaterat våld. Terese Cristiansson är vit, men har också bott i Kabul, Nairobi och Istanbul, gjort ett flertal uppmärksammade reportage om kvinnors situation och skrivit boken "Talals hus: bakom stängda dörrar i kvinnornas Gaza". Johanna Karlsson är vit, men talar också arabiska och har under ett helt år wallraffat längst nere på botten i Malmös krogvärld.

– Debatten om mångfald i medierna är viktig. Vi, liksom många andra stora medieföretag, kan säkert utvecklas på det här området. Vi tar till oss åsikterna och pratar om det – också!

Frågan om representation fortsätter att diskuteras under hashtaggen #vifinns, i veckan anklagade DN:s ledarskribent det separatistiska forumet Rummet för att "vältra sig i upplevda oförrätter", något Amat Levin har kommenterat här.

Stad: 
Kategori: