Estlands årliga vårskrik

Tallinn må vara litet, men Tallinn Music Week är stort.

Festivalen som fyller 10 i år är Estlands årliga vårskrik efter en lång och kall vinter som omfamnar huvudstaden med en bubblande och välkomnande känsla. TMW beskriver sig själva som en ”city festival for tomorrow’s music, arts and ideas” där årets upplaga genomsyras av hållbarhet, teknisk utveckling och jämställdhet. Festivalen äger rum på många olika platser över hela staden och fungerar som en turistguide för internationella besökare. För den lokala befolkningen fylls både välbekanta och otippade lokaler med spännande konst och evenemang. 

Trots namnet är musik bara en del av TMW. Den fungerar som en showcase-festival där fokus ligger på musik, konst och konferens. Den innehåller också programpunkterna Urban Space, Design Market och Talks. En del av programmet är tillgängligt för Tallinnbor utan festivalarmband. Mitt i köpcentrum, butiker och på caféer möts man av TMWs vimplar framför små scener, vilket är något som bidrar starkt till känslan av att man försöker inkludera hela stan i detta kulturkalas.

Under Tallinn Tuesday spelar konst huvudrollen. Många museer i stan har extraöppet och håller i visningar och vernissager speciellt framtagna för festivalen. Senare under veckan avtäcks väggmålningen NARcissism av konstnären Szymon Kula, i Telliskivi (som esterna själva marknadsför som Tallinns hipsterområde). 

I ett gammalt kraftverk ombyggt till kulturcenter äger Creative Impact Conference rum, med paneler på temat New Economy, The future of music, Better cities och Design thinking. I panelen Competing with machines – what and how do we need to learn? diskuteras det framtida problemet inom arbetsmarknaden när robotar börjar ersätta mänsklig arbetskraft och vilka konsekvenser det leder till. Svenska komikern Emma Knyckare deltog i panelsamtalet Because it’s 2018? Gender Pay Gap, ”Black Monday” and #metoo, där man utöver hennes Statement festival också diskuterade den polska lagstiftningen om abortförbud, problematik inom ryska könsroller och Estlands stora löneskillnad mellan kvinnor och män.

I en svit på Nordic Hotel Forum uppträder The Magnettes ett avskalat framträdande utan mikrofoner och endast en elgitarr som hörs ur en clas ohlson-förstärkare. De knappa 15 personer som fick plats i sviten blir hundratals när de senare samma kväll bjuder på en exploderande färgsprakande show på Von Krahli Teater – ett exempel på variationen under TMWs musikprogram. Andra svenska akter som deltar är bland andra The Hanged Man och GNUCCI.

Musikprogrammet avslutas på Café Sinilind med eventet Hip Hop Night. På två scener samsas både estniska och internationella rappare och uppträder för en uppskattande publik. Fever Dream imponerar stort med sin isländska rap och vitryska Bakey x Kakora kör över allt med sitt energiska och medryckande uppträdande. Den engagerade publiken har en oväntat hög medelålder. Antingen är hiphop inte en grej här eller så lockar bokningarna inte en yngre publik. Bland elementen i de uppträdande artisternas musik finns Old School, spoken word, experimentell elektro och drum’n’bass – influenser som kunde hittas i mycket svensk men framförallt amerikansk hiphop för 20 år sen. Man hör inte alls Trap eller RnB som i dagsläget influerar majoriteten av hiphopvärlden. 

Detta får mig att undra om Baltikums definition av modern hiphop är samma som vår. Tallinn Music Week ämnar lyfta morgondagens musik, men trots att festivalen bara är en båtresa bort har Sverige och Estland olika åsikter om vad det innebär, och det gör den värd att utforska.

Det är svårt att veta var Tallinn Music Week börjar och var den slutar. 10 års-firandet är utspritt över hela staden och är ibland knepigt att hänga med i. Jag letar i en timme efter väggmålningen i Telliskivi, och de jag frågar har ingen aning om vad jag snackar om. Trots detta uppskattade jag TMW som min personliga guide till Tallinn, som genom mina intressen och preferenser ledde mig till lokaler, platser och upplevelser jag aldrig hade kunnat hitta till på egen hand.