Gänget bakom succéfestivalen Brännbollsyran i Umeå ligger inte på latsidan. 2019 lanserar de vid sidan om yran även den nya jättefestivalen Bayside Festival i Helsingborg.
Brännbollsyran startade som en brännbollsturnering redan 1974. Sedan 2013 har festivalen arrangerats i sin nuvarande form, med brännboll på dagen och artister på kvällen. Nu expanderar organisationen även till södra Sverige, och tar över Pixlapiren i Helsingborg mitt under sommaren.
Två festivaler, i två helt olika delar av landet. Hur går det ihop?
– Haha, det är inte så farligt stressigt som man kan tro. Vi ville ha något arrangemang utanför Umeå, och det fanns inte något lokalt i Helsingborg i den här skalan, säger festivalgeneralen David Arkhult när vi får tag på honom mellan planeringsmöten.
Han berättar att valet av Helsingborg kom sig dels av att det är en av Sveriges största städer utan någon rejäl sommarfestival, men också då organisationens säljchef har en personlig anknytning till staden.
– Jag tror det är superviktigt med lokalförankring, ovärderligt skulle jag säga. Vi samarbetar såklart också med kommunen och turistnäringen precis som vi gör i Umeå. Bayside blir lite annorlunda, men har ändå samma vibe som Brännbollsyran. Att arrangera två festivaler ger oss dessutom möjligheten att dubbelboka starka internationella namn i framtiden.
Såväl Brännbollsyran som Bayside har en stor hiphopakt som affischnamn, är det vad ni sett att publiken önskat?
– Absolut! Vi har sökt ett stort hiphopnamn länge till yran, så att vi nu fått in Future som sista bokning känns riktigt bra. Den stora hiphopvågen vi startade för en tid sedan i USA har nått Sverige nu. EDM är fortfarande starkt som genre, men nu försöker vi balansera den mer mot hiphop och pop. Vi hade nog inte sett samma typ av lineup för låt säga tre år sedan.
Hur stor del lokala vs inresta besökare ser ni att de olika festivalerna har?
– Brännbollsyran ligger på ungefär hälften inresta besökare, och på Bayside tror jag det blir en större del lokala besökare då det är första året. Det brukar se ut så generellt.
Brännbollsyran har gått väldigt starkt senaste åren. Har du något särskilt du vill lyfta fram ur festivalens program i år?
– Marshmello är en personlig favoritartist och världens hetaste EDM-akt just nu, inte minst efter spelningen i Fortnite [Marshmello höll en livekonsert inför drygt tio miljoner spelare i onlinespelet tidigare i år, red. anm.] vilket gav honom ett par miljoner nya följare på Instagram. Sen ska det bli mäktigt med Fricky, det blir hans största spelning någonsin på hemmaplan i Umeå.
Festivalen började som en turnering i brännboll, hur pass mycket är den i fokus nu?
– Brännbollen är jätteviktig, det enda andra arrangemang som har samma stämning som jag känner till är nog Valborg i Uppsala. Vi har haft publikrekord här de senaste åren och intresset är starkare än någonsin med runt 12 000 pers på finalen. Brännbollsturneringen och festivalen bygger varandra, de pardrar.
För bara några år sedan pratades det om festivaldöden, idag känns det som en något överdriven beskrivning?
– Det finns inte längre. Jag tror det egentligen mest var att stadsfestivalerna dog ut något. De var för breda, man behöver nischa sig mer men samtidigt göra en bekväm festivalupplevelse. Det ska vara enkelt och smidigt att gå på festival idag, och det är där vi befinner oss med båda Brännbollsyran och Bayside Festival. Säkert gäller samma med festivaler som Lollapalooza och Way Out West.
Hur är det att driva festival idag?
– Som Sveriges största oberoende festivalarrangör är det ganska speciellt. En av de största utmaningarna vi har är att kronan har varit så svag senaste året. För ett flermiljonersbud på en internationell artist är det ganska stora pengar vi pratar om kronkursen går ned. Men det får inte göra att man safear, vi måste alltid leverera världsartister, en bra festivalupplevelse och fortsätta ha återkommande besökare.
Hur stor del av intäkterna står kommersiella partners för?
– De är viktiga men biljettintäkterna står fortfarande för 80-85 procent av intäkterna, och den sidan får aldrig fallera även om det såklart är trevligt om man kan få tillskott även av partners.
Du är ju själv minst sagt en festivalveteran, hur omsätter du dina erfarenheter som besökare till ditt nuvarande arbetsliv?
– Framför allt att musiken är det viktigaste. Jag gillar själv festivalspelningar med en intensiv publik med moshpits och dekadens, det får inte vara för segt på festival. Sen givetvis logistiken, det ska funka med toaletter och öl. Men helhetsupplevelsen är nog det absolut viktigaste, att utförandet känns proffsigt i alla led. Det skapar trygghet för både biljettköpare och partners.
Vilka andra svenska och utländska festivaler tillhör dina favoriter?
– Vi har kikat lite på ett par festivaler i Norge, som Kadetten och Palmesus, som gör det väldigt bra. Den senare är nog den enda skandinaviska festival som säljer slut på en dag.
Vilken stad startar ni nästa festival i?
– Varför inte någon ytterligare stor studentstad? Det vore kul!
Brännbollsyran går av stapeln den 30 maj till 1 juni, medan Bayside pågår den 12-13 juli.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 04, 2019.
