Att orka ta ställning

Margret Atladottir 01:19 28 Dec 2012

chrisbrown-poster1.jpg

 

De började affischera inne i centrala Stockholm två veckor innan Chris Brown skulle uppträda i Globen. Från Södermalm till Stureplan. Det blev uppmärksammat direkt. Med hjälp av Instagram, Twitter och Facebook spelade det ingen roll att affischerna revs ner nästan omedelbart.

Du har antingen sett dem själv eller kanske läst om dem. De manipulerade versionenerna av affischen som skulle marknadsföra Chris Browns Sverigespelning den 19 november. Ett utbytt ansikte, Rihannas misshandlade istället för Chris Browns slicka photoshoppade, gav rubriken ”Stureplansgruppen presenterar stolt” en besk eftersmak. Men vem gjorde dem? Och vem satte upp dem? Nöjesguiden har som enda tidning träffat personen bakom aktionen.

– Jag är ingen kändis, tillhör ingen organisation och min person är inte intressant för sakfrågan. Egentligen är det helt ointressant vilka som ligger bakom det här. Det viktiga med kampanjen var att lyfta en fråga som verkade försvinna och som ingen orkade ta ställning kring. Men de som fick det att hända var ett löst nätverk av privatpersoner och inte någon grupp eller något parti.

Vad var sakfrågan?

– Jag tycker att det viktiga var att förtydliga för alla som var där, alla sponsorer och alla som tjänar pengar på Chris Brown, vad det var de valde att nonchalera. Om du tycker att det är lugnt att han försökte mörda Rihanna, ja… då tycker du det, men jag ville förtydliga vad det är du ställer dig bakom. Att Rihanna sedan försöker övertyga hela världen om att mordförsöket är glömt och förlåtet spelar ingen roll för mig. Jag tycker att hon kan säga att det är okej att Chris Brown försökte mörda henne, vi andra har ingen anledning att glömma och förlåta. Tvärtom har vi ett ansvar att visa att vi inte accepterar det. Stureplansgruppen gick ut och fördömde tilltaget, och fokuserade på varumärkesintrånget då deras logotyp användes i affischen.

Hur ser du på det?

– Ja… Vad ska man säga? Stureplansgruppen framstår ju som ett gäng självupptagna barn när de svarar på det viset. Jag har hittills inte sett ett enda seriöst svar från Stureplansgruppen under hela den här kampanjen. Jag tycker att alla stockholmare borde stämma SL och Stureplansgruppen och deras sponsorer som tvingade dem att se en nöjd kvinnomisshandlare varje dag på väg till och från jobbet.

 

Affischeringen spred sig internationellt och redan dagen efter att de första bilderna börjat spridas via sociala medier var nyheten upp på Gawker.com och Huffington Post. Även US Weekly, Vibe Magazine och brittiska The Mirror och The Sun skrev om det. Vilket i sin tur ledde till en ny våg i sociala medier. Några som uppmärksammade kampanjen lokalt var Svenska Dagbladet, som tog det ett steg längre och gick ut och berättade att man inte skulle recensera konserten, då de ville ta avstånd från Chris Browns misshandel.

– Det är ju svårt att säga om det var affischerna som påverkade eller inte och det är egentligen inte det viktiga. SvD lyfte den viktiga frågan om ansvar och tog ställning vilket var fantastiskt. Jag tycker att frågan om arrangörens, besökarnas och mediernas ansvar är den viktigaste. Det var först efter deras förstasida i kulturdelen som fokus flyttades från huruvida det var synd om Rihanna och Chris Brown till att prata om allas ansvar.

Chris Brown har ställt in åtminstone en spelning (i Guyana red. anm.) på grund av protester från lokalbefolkning. Hur kändes det att han ändå genomförde sin spelning i Stockholm?

– Jag hoppades kanske aldrig på att konserten skulle stoppas, men det känns skönt att informationen om affischerna nådde ut så pass att han nog inte kunde undgå det. Det är ju svårt att veta, men det är nog ingen slump att de sparkade förbandet samma dag och att han gjorde en oväntat kort konsert.

Det finns de som anser att användandet av just Rihannas slagna ansikte kan vara osolidariskt mot henne.

– Ja, alltså, jag har funderat mycket på det där och emellanåt verkligen haft ångest över det. Speciellt när nyheten spreds utomlands och jag insåg att den kanske skulle nå henne. Det måste såklart vara fruktansvärt att bli påmind om att din före detta partner har försökt mörda dig, men jag är osäker på om affischerna gör saken värre. Ett av problemen med våld i nära relationer är att det ofta tystas ner av offret och omgivningen eftersom de har en relation till förövaren. Alla vill gå vidare och glömma och ingen vill att det ska bli dålig stämning, men detta ÄR obehagliga frågor. Mäns våld mot kvinnor är ett stort problem och om vi inte pratar om det kommer det inte att ske någon förändring. Det finns alltid ett offer. Och om varje fall skulle tystas ner på grund av omtanke gentemot offret skulle det förbli helt tyst. Jag tycker att det är ett sämre alternativ.

Stad: 
Kategori: