Artificiell knapphet med Arvida Byström

Sara Bäckbro 09:53 20 Oct 2021

Arvida Byströms rosa värld har fått uppmärksamhet världen runt och med en skimrande estetik kommenterar hon sin samtid. I sin senaste utställning undersöker hon sin och konstens plats i världen. NFTs, glittriga tulpaner och nallebjörnar i marmor kommenterar den kapitalistiska världen.

Hennes konstnärskap började online på plattformen Tumblr, innan sociala medier ens hette sociala medier. Hon säger själv att hon förmodligen inte hade vart där hon är nu utan en plattform som internet och att hon romantiserar det internet var när det förhöll sig till en dator och en webbläsare. Det kommersiella och fysiska närvarandet av internet gör att det inte blir lika fascinerande. 

Hennes multimediala konstnärskap bryter mot traditionella konventioner och på en dålig uppkoppling över zoom berättar Arvida hur det känns att vara i fokus på Stockholms konstscen.
– Det är jättekul att få bli omskriven och göra intervjuer, men som med mycket annat så lägger man en större värdering i de som inte skriver om en eller de som skriver negativt.

Arvida Byströms estetik känns igen av rosa, glitter och sexuella referenser. Hennes motiv är allt från persikor och körsbär i underkläder till stilleben av olika föremål. Men det som får mest uppmärksamhet är nästan alltid hon inkluderar sin egen kropp i motivet.
– Jag har funderat på det, och givetvis kan det vara den sexistiska besattheten som finns kring kvinnokroppen men samtidigt tror jag att det har att göra med att man är intresserad av den personliga berättelsen. Idag är allt dokumentärt, eller utger sig för att vara dokumentärt, så populärt. Det är som att allting vi konsumerar måste vi få ut information eller lärdom av. Det är inte nödvändigtvis dåligt men det skapar en illusion att det som inte uppfyller det behovet är onödigt. 

Arvida beskriver sig själv som en väldigt privat person som inte delar så mycket av sitt vardagliga liv på sina kanaler. Samtidigt är hennes kropp representerad i konsten och  kopplas till olika teman som till exempel feminism. Hon får ofta frågan om hennes konst är feministisk.
– Jag förstår på ett sätt att den frågan kommer upp, för jag har ett uttryck som co-optats av företag som feministiskt. Men jag har aldrig, eller kanske någon gång när jag var nitton, kallat min konst feministisk. Det är andra som kallar den det och det måste ju få finnas också – det är ju deras tolkning av konsten.

Kan det påverka konsten, att stämpla den som ett uttryck för en ideologi utan att skaparen utnämnt det?
– Det finns en problematik med att göra visuell konst dogmatisk och politisk. Jag tycker inte att politik bör ha ett utseende, det gör det exkluderande. De som inte tilltalas av estetiken kan  känna sig exkluderade av politiken den representerar, vilket är negativt. 

Arvidas ansikte försvinner från zoom, men kopplas upp igen.
– Vart var vi? Juste min kropp! Jag tycker det är spännande att många upplever att jag oftast använder min egen kropp som motiv. Ett av de mest kända verken internationellt är en video där det inte finns en representation av mig. Det är en video där jag skrivit en monolog till i-Phones Siri där hon pratar om sig själv som en feminiserad digital entitet. Samma sak med min förra utställning Cherry Picking som inkluderade inte bara selfies utan extremt många stilleben med frukt.

Artificial Scarcity är ett uttryck som används inom nationalekonomi, hur kopplas det mer direkt till din utställning?
– NFT:s är ett sånt tydligt mått på att man gör någonting artificiellt knappt. Även om fenomenet inte är någonting nytt, så är det så transparent när det är digitala filer. Som ett medium som är designat för att kunna återskapas i oändlighet, men att man skapat en artificiell knapphet så att de faktiskt går att sälja till samlare som unika. 

Det är svårt att greppa om du ser det som något bra eller dåligt?
– Det är väl som allt, både bra och dåligt. Det skapar ett sätt för konstnärer att få betalt för sina verk i en konstvärld där priser sätts efter knapphet, samtidigt som det är tråkigt då det bygger på mycket av det man inte gillar med konstvärlden.

Utställningen innehåller flera verk i olika medium. Video, foto och skulptur. Glittriga tulpaner, en nallebjörn som brinner och en ställning med skärmar som visar upp NFT:s och kryptovalutan ether som pendlar i värde.Tulpanens historia är som mest känd i 1600-talets Nederländerna. Tulpanlökarna blev en handelsvara som även mindre bemedlade kunde handla och tjäna pengar på. Handeln ökade i så snabb takt att priset tolv-dubblades. När bubblan väl sprack tog det en vecka innan landet var i en stor ekonomisk depression.
– Jag har jobbat med stilleben tidigare, vilket gör att jag snabbt hamnade i holländska 1600-talet och kapitalismens vagga. Stilleben från den tiden kan jämföras med när man på sociala medier vill visa vad man köpt. Till slut landade jag i tulpanmanin som också var kapitalismens första ekonomiska bubbla. 

Samma gäller för nallebjörnen?
– Där sökte jag efter en modern ekonomisk bubbla som även kunde tilltala min estetik. Beanie Babies by Ty lanserades i samband med att internet började bli stort och att det blev en ekonomisk bubbla som hade en förödande påverkan på vissa individers ekonomi, det är så absurt när man ser själva varan. Den är gullig och mjuk och svår att ta seriös på något sätt. 

I utställningen har du arbetat med olika medium och material, har du en favorit?
– Video är intressant för det berättar så mycket, foto är spännande när det hamnar utanför en skärm och kan bli stort. I denna utställning arbetade jag i marmor vilket var en ny upplevelse och en kontrast till det digitala. Jag gillar väl blandningen antar jag.

Arvida är samtidigt aktuell i utställningen NUDE på Fotografiska. 
– Jag ska även vara med i en utställning på Arken i Danmark. Den heter Kvinder och det är i början på nästa år. Senare i vår är jag med i ett konstperformance också i Danmark och i sommar har jag en utställning i Malmö. 

Artificial Scarcity visas på Steinsland och Berliner galleri på Södermalm till den 23 oktober. NUDE visas på Fotografiska till den 21 november.

Stad: 
Kategori: 
0 Kommentera

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste filmrecensioner

 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!