Plötsligt är plötslig sång i teve tillbaka.
Musikaler är coolt igen. Även i den här änden av den popkulturella bassängen känner vi svallvågorna av musikalkometen Hamilton som silar USA:s originstory genom ett hiphopfilter. Pillerpoppande stalkermusikalen Crazy ex-girlfriend, surrealistiska kabarénummer i Lady Dynamite och virala hits i Unbreakable Kimmy Schmidt visar att vi är redo att lämna Glees förhatliga skolavslutningsframträdanden och äntra en ny era av tv-musikaler. Som hyllning till fenomenet “personer som oprovocerat börjar sjunga i teve” listar jag några av mina favoriter.
Seinfeld – Georges telefonsvararlåt
Det finns ett avsnitt i Seinfeld där ärkeförloraren George Costanza för en gångs skull lyckas med något han företar sig: han skapar ett monumentalt telefonsvararepos som sedan dess har inspirerat generationer (av spexiga tolkningar).
Crazy ex-girlfriend – JAP battle
Att välja ett bra sångnummer från musikalserien Craxy ex-girlfriend – där en psykiskt labil stalker ersätter sina antideppmediciner med peppiga popmelodier – är lika lekande lätt som omöjligt svårt. Det finns ju så många att välja mellan. Så jag kastade en shuriken i blindo, och träffade mitt i rap battle-prick.
Simpsons – Apornas planet-musikalen
Det är ett underkännande av hela musikalbranschen att det är Simpsons – och inte Broadway – som kläckte idén ”Apornas planet – the musical”. Livet är för kort för att inte höra en Broadway-ensemblé stämsjunga ”I hate every ape I see, from chimpan-A to chimpan-C”.
Unbreakable Kimmy Schmidt – Peeno noir
Med den spektakulära låten Peeno noir får den misslyckade musikalartisten Titus Andromedon slutligen sin hämnd på alla som sagt att han inte skulle uppnå något. Aldrig förr har ett ode till svarta penisar rört så många till tårar, eller innehållit lika många rim på caviar.
Community – Troy och Abeds julrap
Communitys julrap har allt jag förväntar mig av en riktigt bra rap: autotune, filtfort och Jehovas vittnen. Men det är framförallt Donald ”Childish Gambino” Glovers komiska timing och rytmiska flyt som är anledningen varför den här låten är både rolig och – faktiskt – ganska bra.
Cop rock – Let’s be careful out there
Efter 146 avsnitt av Spanarna på Hill Street stod Stephen Bochco inför sitt livs vägval. Hur skulle han ta polisdramat till nästa nivå efter att han definierat genren?
a) Med fler och mer brutala våldsbrott?
b) Med tydligare utmejslade karaktärer?
c) Med en sjungande poliskapten?
It’s always sunny in Philadelphia – Dayman
Entré Dayman. Solens förkämpe med svart bälte i karate och vänskap. Om It’s always sunny in Philadelphia har lärt mig något så är det att superhjälte-originstorys som inte går att sjunga, är inte värda att berätta. Hör ni det, Marvel? Hör. Ni. Det? Och om ni hör det, varför svarar ni inte på mina mail?
Läs även: "Serier som slarvar med tekniken idiotförklarar tittarna".
