2016 års bästa läsning

Låt vår litteraturredaktör Elis Burrau guida dig till den bästa läsningen från året som gått.

Kate Zambreno – Hjältinnor (Modernista)
Det var den ”kritiska memoarens”, den svidande vackra essäns, den intelligent hämndlystna blandformens, Chris Kraus, Maggie Nelsons, men främst Kate Zambrenos år. Stringensen i Hjältinnor bländar en till tårar. Shout out till översättaren Helena Fagertun och stort grattis till Modernista.

Leif Holmstrand – Sista dagen (Albert Bonniers Förlag)
Sveriges bästa och mest produktiva författare/poet visade verkligen var normspråkskåpet ska sprängas och pusslas ihop i årets vackraste och snackigaste dystopivers-fotnoter.

Darcie Wilder – @333333333433333 (Twitter)
Nästa år kommer Darcie Wilders Literally Show Me a Healthy Person på Tyrant Books. Det blir en milstolpe. Tills dess finns motsvarande flera tusen lysande generationsromaner signerade Wilder att frossa i, helt gratis, på Twitter. Jag gillar, för övrigt, att tänka på Twitter som vår tids dödahavsrullar. Jag vet inte vad dödahavsrullarna är för någonting. Jag skiter fullkomligt i dödahavsrullarna, men Darcie Wilders cyniskt hjärtskärande poetik däremot, den är bibliskt rolig.

Christina Ouzounidis – Tvivel – Replikernas poetik (Glänta produktion)
Ingen jul utan en konstnärlig avhandling som osäkrar och rumsterar om lite i psyket. Mer Tvivel åt folket.

Nina Bouraoui – Om lycka (Elisabeth Grate Bokförlag)
Jag vill att romanen jag skriver ska kännas som Heaven is a Place on Earth låter. Jag vill att romanen jag skriver ska kännas som Om lycka. Tempot, formen, den skevt dunkande nostalgipulsen och bristen på handling, som ger plats åt språk och stämning – det är perfekt.