Välspelat, snyggt och snaskigt. Ändå är det något som skaver när denna true crime-historia filmatiseras igen.
“Han luktar sex”, anförtror Candy till sin väninna. Det var efter Allan råkade knuffa omkull henne på en volleybollmatch som hon föll för honom – i alla bemärkelser. Trots att båda är gifta och att den aningen överviktige och tafatte Allan inte är “hennes typ” så måste hon ha honom! Rättframt frågar hon om han är intresserad att inleda en affär. Sagt och gjort. Men vad som börjar med hemliga hotellmöten slutar snart i en blodig tragedi.
Love & Death är, inte helt olikt fjolårets Netflix-framgång Dahmer, en superdramatiserad rekonstruktion av ett extremt uppmärksammat brottsfall. Och vi kan inte få nog av true crime. Faktum är att vi kan ersätta både vind- och kärnkraftverk och driva hela planeten på den genomsnittliga mediekonsumentens outsinliga true crime-cravings.
Love & Death uppfyller alla kriterierna för ett krimreportage i en gammal dagstidning; en småstadsidyll till bredden fylld av kärnfamiljer och kyrkokörer som skakas i sina grundvalar av en otrohetsaffär och ett brutalt yxmord. Den snaskiga historien om Candy och Allan har filmatiserats flera gånger om, senast förra året gjorde Hulu en miniserie av det. När det är HBO:s tur är det givetvis så snyggt och välspelat som du kan tänka dig, med Jesse Plemons och Elizabeth Olsen som utmärker sig i rollerna som hunsad och lätt manisk hemmafru.
Trots HBO:s sedvanligt höga produktionsvärden finns det saker som skaver. Producenten David E Kelley, känd för bland annat Big little lies, har ett uttryck som känns mer polerat och glättigt än autentiskt och rått. Och även om Love & Death uppfyller de flesta kvalitetskrav lyckas det inte undfly den unkna eftersmaken av en glorifierad Efterlyst-rekonstruktion. Med det sagt kommer true crime-torskar att älska serien.